Jag är mamma till två underbara flickor som är trespråkiga. Samtidigt är jag en språkälskande språkvetare som tycker om att lära mig nya språk och drar mig inte för att prata fastän jag inte riktigt behärskar språken.

Då vi pratar tre språk i familjen möter vi ofta frågor, positiva reaktioner och nyfikenhet från omgivningen. Föräldrar och blivande föräldrar med andra språk i ryggsäcken vill ofta veta hur vi gått till väga, samt vill ha råd om hur de själva ska göra.

Flerspråkighet hos barn- hur fungerar det i praktiken?

(Plus lite annat gott och blandat!)

onsdag 31 mars 2010

Flerspråkighet. Lek, grunden till allt lärande.

Vi har länge haft problem med att få K att sitta kvar vid bordet när hon äter. Nu har vi dock börjat leka en lek då vi äter som är så bra. Det håller henne på plats och det är bra för språket.

Jag lät henne måla med vattenfärg på två A4-ark. Sedan klippe jag jag ut sex rutor per A4 och hon fick tillsammans med mig bestämma vad vi skulle skriva för ord på lapparna.
Följande ord blev det: skog, varg, krokodil, dagis, kläder, kärlek, familj, djur, stjärnor, mat, böcker och cykel.

Vi fortsatte med att rita små figurer vid orden så att även K skulle förstå vilka ord som stod på lapparna. Vi vände på högen med orden nedåt och lade den mitt på bordet. K tog upp en lapp åt gången och vi turades om med att prata om orden. Självklart försöker jag och S hålla igång samtalet med frågor och påståenden så det är intressant för K. Roligt, enkelt och språkstimulerande!

Kom som vanligt ihåg att ge barnet tid att tänka och sedan prata!

måndag 29 mars 2010

Flerspråkighet.Språket börja komma igång...

N är min yngsta dotter och hon fyller 1 år i april.

Hon var tidig med att börja jollra och låta. Det har hon gjort nästan hela tiden faktiskt. Även små "bebisord" som "bah-bah", som på persiskt barnspråk syftar på något ätbart, har hon kunnat säga länge. Även andra ord som mamma, baba (pappa), na na (nej), kaka (bajs på ungerska=), härma ett får, härma hur en fisk gör med munnen, hur klockan låter samtidigt som hon visar med fingret, hur dammsugaren låter etc. har hon  kunnat säga sedan några månader tillbaka. Sedan drygt en månad tillbaka känner vi att hon är i en utvecklingsfas och att det är kopplat till språket. Man märker hur intensivt hon pratar och försöker få fram orden. Hon vill så gärna kunna uttrycka sig med ord. Det är ungefär från den tiden som några nya ord har kommit fram. Hon anväder ordet "bede" (ge mig) på persiska ganska flitigt nu och även "mane" på persiska som är en del av uttrycket "male mane" vilket byter "den är min". Jag är säker på att hon har lärt sig det ordet av K som ständigt rycker leksaker ur händerna på henne och säger "in male mane" (den här är min!). En annan sak som vi också har lagt märke till är att hon blir allt duktigare på att härma hur orden låter. Härom dagen åt vi middag på en restaurang som hade levande ljus på bordet. S upprepade ordet "gyertya" (ljus) på ungerska och direkt börja N härma och det lät riktigt bra.

Vidare förstod N så mycket av det man sade till henne redan för några månader sedan och efter det har det bara eskalerat i en otrolig fart. Det är nog inte många som riktigt förstår hur mycket så små barn faktiskt förstår. Jag har exempel från när hon var mindre men här nedan följer exempel från den närmaste tiden.

Här är exempel på meningar som hon har förstått och agerat på under de senaste månaderna.
(Både på persiska och ungerska.)

- N, klappa mamma/pappa (etc.) !
- N, hämta grodan/leoparden/bollen (etc.) !
- N, var är K? (då börjar hon leta efter henne)
- N, sitt!

- N, bläddra!
- N, knacka på dörren! (när vi läser boken "Knacka på!")
- N, får jag smaka? (då får man smaka av det hon har i handen)

Vill du veta mer om barns språkutveckling och sociala kompetens?
Klicka på länkarna här nedan.

DN. Bebisar kan mer än man tror.
Uppsala Universitet

söndag 28 mars 2010

Flerspråkighet. Mycket just nu...

Hej.
Tyvärr har jag inte hunnit skriva något nytt på ett tag nu. För det första var det persiskt nyår och efter nyår är det nyårsbesök hos släktingar och vänner som gäller. Sedan har stackas S krockat med bilen. En lastbil körde mot rött och så smällde det. Han klarade sig men det har varit jobbigt.
Så inom ett par dagar ska jag sätta mig in i bloggvärlden igen och även försöka lägga upp ljudfiler.

Glöm inte att skriva kommentarer så jag vet vad ni tycker och tänker!

söndag 21 mars 2010

Flerspråkighet. Att föra anteckning.

Min äldsta dotter K är född 2007 och min yngsta N är född 2009.

Ett tips till alla nyblivna föräldrar där ute är att köpa ett skrivhäfte för att anteckna barnens utveckling och framsteg. Det tar så lite tid att göra men det är så otroligt värdefullt att ha kvar, både för en själv men också för barnen när de blir stora. Jag var ganska flitig med att skriva i Ks häfte men med N har det inte blivit lika tätt mellan gångerna. Jag rekommenderar att föräldrarna antecknar på var sitt håll, för man skriver olika saker och det kan vara väldigt roligt att läsa vad mamma har skrivit och vad pappa har skrivit. I vårt fall blev det tyvärr bara jag som skrev. S tänkte hela tiden att han skulle anteckna saker som han tyckte var givande och roligt men han kom aldrig till skott, tyvärr.

Bland mina anteckningar  finns även en del om Ks språkutveckling, som jag tänkte dela med mig av här på bloggen. Dessutom rekommenderar jag att man spelar in barnens röst mycket mer än man kanske gör. Det är så roligt att lyssna på i efterhand. Helt underbart! Även där har jag försökt genom åren att följa hennes språkutveckling. Det här senaste året med Ns ankomst har jag haft så mycket mindre tid så jag har inte varit lika duktig. Nu när Ns språk börjar komma igång mer och mer så tänker jag på att spela in mer också. Även ljudklipp kommer att läggas upp snart, så ni kan se hur utvecklingen har sett ut för K och hur den ser ut just nu för N.

Så här har jag antecknat i Ks häfte under perioden 5-9 månader
"Ordet "cherag" (lampa) var det första K reagerade på, vid fem månader, genom att titta på lampan uppe i taket. Även ordet flagga i samma veva. Båda orden även på ungerska. Jag säger "cheragh ko?" (var är lampan?) och hon tittar på lampan."

Efter de första orden så började hennes kommunikation rulla på ordentligt och hon blev mer och mer interaktiv. Ord man frågade efter och som hon markerade genom att antingen peka eller titta på var t.ex:

På persiska                            
farsh ------------- matta  (ungerska szőnyeg)
sa'at -------------- klocka  (óra)
toop -------------- boll  (labda)
tablo ------------- tavla  (kép)
hapoo ------------ vovve  (kutya)
aroosak ---------- docka (baba)
ab --------------- vatten (víz)
gardanband ----- halsband (nyaklánc)


Så har jag antecknat i ks häfte: perioden 9 -10 månader
27/11-07
"De senaste dagarna har man verkligen sett hur otroligt mycket hon utvecklas. Man ser verkligen  från dag till dag några nya saker som hon bemästrar. Hon förstår så otroligt mycket att jag nu har tappat räkningen på alla ord. Här är några som jag kommer ihåg i alla fall.
Pardeh (gardin), parvaneh, (fjäril -hon visar men händerna hur den flyger), chesm (öga), dahan (mun). Hon säger mamma nu också. Det var för ett par dagar sen hon började med det!!! Nu börjar "babababa" också komma igång och det betyder pappa!" 


4/12-07
"Ks läten har förändrats ganska mycket på sista tiden. Hon rullar mer på tungan och på orden på något sätt. Dessutom så kommer det flera ljud från halsen, gh-aktiga ljud.(som det initiala  ljudet i staden Qom i Iran). Hon kan så många ord. Man frågar henne var saker är och hon pekar ut allt helt korrekt. Det hände en rolig sak i kuddhörnan i hennes rum imorse när hon och S lekte. I hennes kuddhörna finns ett vägguttag som vi har gömt bakom alla kuddar, men självklart har hon upptäckt det. Alltid när hon busar och tar bort kuddarna för att titta på uttaget brukar jag säga "Nä nä K, nä nä!" Den här morgonen kämpar hon sin väg fram och tar bort alla kuddar. Hon pekar sedan på uttaget och tittar på S och säger "nä nä...nä nä" samtidigt som hon skakar på huvudet."


6/12-07
"Några nya ord som hon har kunnat ett tag nu. Jag borde anteckna innan jag glömmer bort:

På persiska
kalleh ------------- huvud  (fej)
lackposht --------- sköldpadda  (teknős)
beshin ------------ sitt ner (csüccs)
derakht ---------- träd   (fa)
setareh ----------- stjärna  (csillag)
sham ------------- ljus  (gyertya)
feshar bedeh ----- tryck  (nyomd meg)
bala -------------- upp  (föl)
payin -----------  ner  (le)
havakesh ---------ventil 
ketab ------------ bok  (könyv)
ghatar------------ tåg  (vonat)
ghayegh --------- båt   (hajó)
mah i------------ fisk  (hal)

Nästan alla ord som jag har antecknar kunde hon även på ungerska. Det kunde skilja lite på vad hon kunde beroende på språk, men det var ganska lika och nästa lika många ord på varje språk.

Kommentera gärna inläggen, det är så roligt att höra vad ni tycker och tänker.
Tack för den här gången!

fredag 19 mars 2010

Kultur. Recept.

Uborkasaláta. Ungersk gurksallad är en av mina favorittillbehör.
Enkelt och gott! Prova!!!

Ingredienser:
1 gurka
1 1/2 msk ättika ( alt. vinäger)
1 1/2 msk vatten
1 vitlöksklyfta
salt
socker
gräddfil
paprikapulver

Gurkan skivas i väldigt tunna skivor. Sprid ut gurkskivorna på en tallrik och salta rikligt! Låt dra i en kvart. Krama sedan ur gurkan med händerna så att vätskan rinner av. Häll sedan ättikan och vattnet över gurkskivorna. Pressa i vitlöken och ha i tre nypor socker. Rör om och smaka av. Smaken ska vara balanserad mellan syrlighet, sälta och sötma. Låt dra i en halvtimme. Garnera med ett par matskedar gräddfil (eller blanda in gräddfilen som på bilden) och toppa med ungerskt paprikapulver.
Vill man absolut inte ha vitlök kan man ta bort det.

Kultur. Persisk nyår. Norouz

Persiska Nyåret.
Norouz, betyder ny dag.

Persiska nyåret infaller alltid i samband med vårdagjämningen. Det persiska nyåret är en icke-religiös högtid som är urgammal. De flesta iranier, både i och utanför Iran, firar nyåret. Stora gemensamma fester (tex i Globen), mindre fester hemma med släkt och vänner är tradition. Det mat man äter då är örtris med fisk.
Nyåret symboliserar en ny tid, då naturen väcks till liv. Man gör en vårstädning inför det nyåret för att städa ut det gamla för att sedan välkomna det nya och fira vårens ankomst. Inför Norouz dukar man fram olika traditionella saker på ett bord, en så kallad Haftsin ("sju s"). Det finns många starka symboler som tar plats på nyårsbordet. Där skall finnas sju saker som på persiska börjar på bokstaven "s".


Dessa är:
• Sir – vitlök som symboliserar hälsa
• Sib – röda äpplen som symboliserar glädje och
skönhet
• Senjed – en torkad söt frukt som symboliserar
tålamod
• Serkeh – vinäger, symbolen för åldrande
• Sabzeh – en bricka med grott vete som symbol för god skörd
• Somaq – en krydda som symboliserar soluppgångens färg och att med
solen förgås allt ont
• Samanu – söt pudding som symboliserar styrka


Utöver dessa symboler dukar man också med guldmynt (symbol för välstånd),
Hyacinter (symbol för goda ord, tankar och handlingar),
en spegel (symbol för renhet),
målade ägg (symbol för födelse och skapande av nytt liv),
kakor, nötter, en levande guldfisk,
bröd, fårost och grönsaker (symboler för välsignelse),
en diktsamling av poeten Hafez eller poeten Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen.
Nu för tiden finns även koranen med på bordet.

I Stockholm, Uppsala och antagligen Göterborg och Malmö arrangeras det olika fester som man kan närvara.

UPPSALA: 
LÖRDAG  20/3
22.00-03.00 RESTAURANG KRISTALLEN

STOCKHOLM:   
GLOBEN ANNEXET
BIJAN MORTAZAVI


onsdag 17 mars 2010

Flerspråkighet.Språket i P1 om flerspråkighet.

Hej vänner!
Anna Lena R. från SR tipsade mig om ett program om flerspråkighet på P1.
Lyssna gärna och hör vad andra föräldrar som lär sina barn flera språk tycker och tänker om detta.


Klicka på länken nedan för att komma dit.
Flerspråkighet P1 Språket.

måndag 15 mars 2010

Kultur. Chaharshanbe soori.

Eldfesten, tisdag 16 mars 2010.


Eldfesten eller Chaharshanbeh Soori [Chahārshanbe-Sūri] چهارشنبهسوری som den heter på persiska är en kulturell högtid som har nära anknytning till det persiska nyåret Nourouz. Chaharshanbe soori firas den sista tisdagen före vårdagsjämningen. Det persiska nyåret Nourouz infaller också vid vårdagsjämningen. Högtiden är inte religiöst kopplat utan är urgammal tradition.


Denna högtid firar våren, solen, ljusets ankomst. Då elden står i fokus tror man att denna högtid härstammar från Zoroastrerna, där elden har en central betydelse. I nästan 4000 år (1700 f.kr Zoroastrernas era) har chaharshanbe soori högtidlig gjorts och firats. Även andra nationaliteter, så som kurder och afghaner, firar denna dag.


Traditionellts enligt samlas man ute på gator och torg där man tänder små eller stora brasor i rad som man sedan hoppar över, samtidigt som man säger "Sorkhi-ye to az man, zardi-ye man az to". (Din röda färg är min , och min gula färg är din.) Det är som en reningsrit och med det man upprepar under hoppen vill man säga att man vill att elden tar ens blekhet, sjukdom och problem och istället ger en av dess varma röda eldiga färg, värme och energi. Man byter ut det dåliga mot det bra som elden har att erbjuda.


En annan tradition denna dag är att man knackar dörr för att få "ajeel", en nötblandning som man äter på chaharshanbe soori, men i värsta fall får man en hink vatten över sig! Påminner om påskkärringarna som knackar dörr.


I år kan alla som vill och kan fira denna eldens fest på Riddarholmen i Stockholm. Även i andra städer, så som Uppsala, Göteborg och Malmö, kan man vara med och fira och hoppa över eld.


Välkomna!

fredag 12 mars 2010

Flerspråkighet. Samla material.

K föddes i mitten på februari. Väl hemma med vår nyfödda bebis levde vi till en början, en månad eller så, i någon typ av dvala i yttre rymden! Sömnlösa nätter, plågsam amning, blöjbyten, rapningar, tröstlös gråtande mitt i natten och kolik tog ordentligt på krafterna. Man hade kort stubin och jag och S var så trötta och slitna att vi till slut tog ut det över varandra. Det är väldigt bra att man inte riktigt vet hur det är att varken föda barn eller att ta hand om barn, för om man bara hade en aning skulle nog befolkningstillväxten minska drastiskt! ;)

Efter den jobbiga uppförsbacken och med vårens ankomst vaknade även vi från vår sömnlösa dvala och började njuta av vi nu var tre i familjen. Både jag och och S har varit väldigt aktiva och medvetna över det faktum att flerspråkighet skulle bli en del av vår vardag. Just därför har vi också från början varit aktiva med att söka efter böcker, sånger, filmer och annat material som skulle kunna vara till hjälp för oss. Det behöver egentligen inte vara så svårt. Med den informationsteknologi som vi har nu för tiden så är dessa saker inte längre bort än en sökmotor på internet.

Men det finns även väldigt mycket tillgängligt på biblioteken. Jag har hittat många böcker på persiska, men även filmer och cd-skivor med sagor, sång och musik. Utbudet för ungerskan var lite mer begränsat men även där kunde man hitta böcker på ungerska. Har man dessutom möjlighet att resa till sitt land kan man köpa med sig massor av böcker, DVD, CD, spel och annat pedagogiskt stimulerande material. Brukar man inte åka själv så kanske vänner eller släktingar kan skicka saker.

Hur som helst finns det många sätt att samla på sig sådant material, men det finns även andra sätt att lösa saker på. Vi brukar nästan alltid direktöversätta böcker som inte är skrivna på våra respektive språk. Självklart översätter man inte varje ord, men det funkar jättebra. Så har vi gjort med alla svenska böcker som hon har fått sen vi började läsa för henne, vilket vi började med när hon var ett par månader gammal.

Jag kommer ihåg en period då K ville att vi skulle läsa vissa böcker på svenska. Trots att hon till 100% kunde  skilja på språken när hon talade, hade hon lite svårt att hålla isär vad de olika språken hette. Hon kunde tex säga "Mamma, läs den här boken på persiska". När jag väl började läsa var hon inte nöjd. "Nej mamma, på det andra sättet." "Menar du på svenska" brukade jag fråga och då blev det rätt.

Under samma period var hon också väldigt noggrann med vem av oss som skulle läsa vad. Jag fick tex inte läsa några ungerska böcker under den här tiden och S skulle inte läsa persiska böcker för henne. Hon brukade säga "Nej pappa, den brukar mamma läsa" eller tvärtom. Jag tror att hon på det här sättet började skilja på sina språk och skapade någon typ av ordning för sig själv. I början var det nog viktigt för henne att göra så, men det var en kortvarig period och sedan förändrades saker och ting igen.

Så är det självklart med alla aspekter som har med barn att göra. I takt med att de utvecklas får man börja tänka på nya saker att göra, man möts av nya utmaningar och ställs inför nya val. Samma sak gäller barnets språkutveckling, där olika perioder kräver olika sätt. Självklart är det även nu, som alltid, viktigt att lyssna på barnets signaler och behov, men utan att för den delen sluta vara kosekvent.

fredag 5 mars 2010

Flerspråkighet. Visste du att...

Språklig socialisation är ett ämne som dök upp under lärarutbildningen, vilket jag tycker att det är väldigt intressant. Som mycket annat som skiljer sig från kultur till kultur så gäller detsamma för den språkliga socialisationen.

Man har identifierat två grundläggande sätt att kommunicera med barn. Det ena sättet är situationsberoende och med barnet i fokus. Föräldrar och andra vuxna ser barnet som en likvärdig samtalspartner, men som anpassar sitt tal till barnets nivå. Vuxna anpassar sitt språk genom förenklingar i språket. Man pratar i långsam takt, ständiga upprepningar och en förenklad grammatik. Denna typ av samtal är vanlig bland medelklassen i västvärlden. Det andra sättet är situationsberoende och barnet tilltalas relativt lite av omgivningen eftersom man inte anser att barnet är en likvärdig partner.

Vad blir då resultatet? Jo, att barn från en barncentrerad kultur är vana att förlita sig på vuxna, medan situationscentrerade barn i högre grad väljer att kommunicera med jämnåriga. Det kommunikationsmönster som finns i hemmet är en viktig faktor i det komminukationsmönster som sedan skapas i skolan mellan barnet och läraren, samt med jämnåriga kamrater.

Barn som är i början av sin språkutveckling behöver konkreta upplevelser av saker och ting. De behöver situationsbundna aktiviteter på plats, eller bilder och annat för att ta till sig en grundläggande kommunikativ förmåga. I och med att barnet blir äldre har han/hon mer behov av språkliga utmaningar  för att språket på längre sikt ska kunna befästas och användas mer komplext.

Därför anser jag att det är viktigt att man litar på barnets förmåga att lära och inte underskatta det. Det är viktigt att man kan uppskatta den nivå ens barn är på för att kunna tillgodose barnets behov till utmaning och stimulans, för han/hon på så sätt ska kunna utvecklas. Det är viktigt nästan i alla sammanhang, även i det språkliga, att ge barn tid på olika sätt. Att ge barnet utrymme och tid för att ta till sig den nya kusnkapen, att förse barnet med verktyg för att kunna utvecklas, att ge barnet tid att tänka och formulera sina svar och att framförallt ha tålamod och uppmuntra! 

Klicka här om du vill veta mer språklig socialisation.

måndag 1 mars 2010

Flerspråkighet. Redan på BB.

Vår språkresa med K började redan i förlossningsrummet då barnmorskan lade henne på mitt bröst. Det var så överväldigande och vi var så lyckliga att det inte går att beskriva med ord. Just i denna sekund började vår resa. Jag rabblade på persiska om hur underbar hon var och att det var hon som varit i min mage så länge, och nu slutligen kommit ut och dessutom gjort så att mamma hade haft så ont. Såhär i efterhand känner jag att jag kanske inte borde ha börjat vår bekantskap med att tala om sånt för henne, men jag var inte riktigt klar i huvudet. =) Samtidigt stod S och pratade med henne och upprepade orden "lilla ängel" på ungerska. Kis angyal [kish andjal].

Jag tror inte det finns någon som vet hur mycket bebisar egentligen förstår av det som händer runt omkring dem. Därför är jag av den tron att man ska tro på barns förmåga att förstå och absolut inte underskatta den. Att prata med barn redan från början är väldigt viktigt. Barnet känner igen våra röster från tiden i magen, vilket ger en trygghetskänsla. Om man sjöng en speciell sång när bebisen var i magen kan den nu bli lugn av att höra den.

Barn har en inneboende lust till att vilja förstå och kommunicera och visar ett stort intresse för den som talar till dem. Alla har vi varit med om bebisar som bara stirrar och iakttar oss med stora ögon när man pratar och leker med dem.

En annan sak att tänka på är att vi alla pratar på olika sätt med våra bebisar. Det finns självfallet inget rätt eller fel. Vissa hatar att prata bebisspråk, medan andra bara pratar på detta sätt. Det viktiga är att vi använder oss av språk på olika sätt och även ger det lilla barnet utrymme att komma med svar. Just i början är det mest troligt att det kommer en ordentlig spya över din, antagligen redan väldigt nerspydda, tröja, eller en ordentlig rap som tack för maten. Men så småningom kommer de små söta ljuden och jollret.

Prata, läs, sjung och lyssna till ditt barns signaler. Alla dessa saker stimulerar barnets språk och tal. Jag kommer ihåg att både S och jag sjöng väldigt mycket för K den första tiden, vilket kändes väldigt givande för oss och som vi upplevde det, även för henne.