Jag är mamma till två underbara flickor som är trespråkiga. Samtidigt är jag en språkälskande språkvetare som tycker om att lära mig nya språk och drar mig inte för att prata fastän jag inte riktigt behärskar språken.

Då vi pratar tre språk i familjen möter vi ofta frågor, positiva reaktioner och nyfikenhet från omgivningen. Föräldrar och blivande föräldrar med andra språk i ryggsäcken vill ofta veta hur vi gått till väga, samt vill ha råd om hur de själva ska göra.

Flerspråkighet hos barn- hur fungerar det i praktiken?

(Plus lite annat gott och blandat!)

fredag 1 oktober 2010

Hemspråk.

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag skulle återkomma till om hur det skulle bli med hemspråk för K nu när hon börjar på förskolan. Vi började med att skicka in en ansökan till modersmålenheten där vi ansökte för båda språken. Det visade sig senare att även de på förskolan gör en ansökan. Efter ett tag fick vi reda på ,från förskolan, att modersmålenheten hade sagt att vi mer eller mindre skulle behöva göra ett val, dvs. om vi ville ha ungerska eller persiska som hemspråk.

Jag bad direkt om att få numret till den som var ansvarig så jag kunde ringa och prata med henne själv. Jag pratade klarspråk och sa precis som det var, vilket är att detta skapar ett stort problem för oss och för henne. Hur ska vi kunna välja ett språk då båda språken är lika viktiga och att hon kan de lika bra. Att det dessutom skulle skapa en jobbig situation för min och S om hur vi skulle komma fram till vilket språk som var viktigast. Hon var ganska förstående för det jag sa och menade att informationen som jag hade fått kanske var lite missvisande. Det är inte så att ni måste välja mellan de två språken utan det är snarare en resursfråga, sa hon. Det vill säga att om mitt barn ska ha två hemspråk så kanske nåt annat barn blir helt utan. Så nu skulle jag ha det på samvetet att ett annat barn kanske blir utan hemspråkundervisning? Men finns det inte regler?


Grundskoleförordningen

Modersmålsundervisning
 9 § Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om


1. eleven har grundläggande kunskaper i språket och
2. eleven önskar få sådan undervisning.


Så till slut kom vi fram till att hon skulle kolla om läraren i ungerska hade lagt sitt schema och vilka möjligheter hon hade. Men persiskan hade redan fått grönt ljus och läraren skulle komma till förskolan en gång i veckan.

Senare samma dag pratade jag med ungerska läraren och de hade löst det så att vi skulle ta med K till en annan förskola där de skulle undervisas i grupp. Det var en toppenlösning för oss för på så sätt skulle K även få träffa andra barn som pratar ungerska.

Så som jag förstod det kunde inte vi ha det så att båda lärarna kom til förskolan utan man fick lösa det så här helt enkelt. Så det ligger på vårt ansvar att ta henne till undervisningen, vilket för oss är mer nöje än jobb. En sak som är jobbigt dock är att ungerska undervisningen är tre timmar lång, från kl. 14.00-17.00. Brukar hemspråkundervisningen vara så lång för så små barn?

Så nu vet ni hur det gick för oss i den frågan. =)

2 kommentarer:

  1. Skönt! För oss strandade det som bekant på "bara ett språk" på den tiden det var aktuellt. Då ska ni kanske ha ungerska på Storgatan, där A hade engelska en gång i tiden? Det var jättebra tyckte jag med 3 timmar, en lång koncentrerad riktig förskolegruppsverksamhet, ingen lektantsvariant i en halvtimme på onsdagar typ.

    SvaraRadera
  2. Ja vi lyckades! MEn det var inte så jättesvårt =)
    Jo det är där vi ska vara. =)
    Jo det är ju bra att det är mycket tid men samtidigt är hon på förskolan från 8.30 så det blir en jättelång dag om hon ska vara där tiden ut. Så vi kortar nog ner det nog.

    SvaraRadera