Jag är mamma till två underbara flickor som är trespråkiga. Samtidigt är jag en språkälskande språkvetare som tycker om att lära mig nya språk och drar mig inte för att prata fastän jag inte riktigt behärskar språken.

Då vi pratar tre språk i familjen möter vi ofta frågor, positiva reaktioner och nyfikenhet från omgivningen. Föräldrar och blivande föräldrar med andra språk i ryggsäcken vill ofta veta hur vi gått till väga, samt vill ha råd om hur de själva ska göra.

Flerspråkighet hos barn- hur fungerar det i praktiken?

(Plus lite annat gott och blandat!)

söndag 19 december 2010

K och språket.

Vad gäller Ks språkutveckling så är det väldigt roligt att se att hon utvecklas och vågar ge sig ut på osäker mark. Hon försöker använda sig av ord och uttryck som hon har hört, men som hon kanske inte riktigt vet hur hon ska använda. Hon är väldigt nyfiken på alla sina tre språk, men också på engelska och spanska, eftersom vi har varit i Spanien två gånger på kort tid. Det ska dessutom bli roligt att se hur mycket spanska de kommer att lära sig när vi flyttar ner till Spanien i några månader nästa år. Hon har redan lärt sig ord och uttryck och det är så spännande att se hur det kommer att se ut sen.

Svenska har tagit en mer naturlig plats i hennes vardag eftersom hon går på dagis några timmar varje vecka. Men ett problem som vi stöter på allt oftare är, precis som vi fruktade, att hon så gärna vill prata svenska med N! Det tycker vi självklart är jobbigt, men vi har faktiskt försökt förklara för henne rakt upp och ner varför hon inte ska göra det. Som det verkar förstår hon faktiskt vad vi menar och det har blivit mindre svenska hemma på senare tid. Ibland tycker hon det är roligt att leka på svenska och eftersom det inte sker så ofta får hon lov att göra det.

Den fas K är i nu cirkulerar mycket runt att rita, läsa och skriva! Hon älskar det verkligen, och det känns så roligt för både mig och S att se det, då vi var precis likadana när vi var små. Jag tänkte fota lite av det hon har ritat och skrivit och lägga upp men först tänkte jag lägga upp lite av S teckningar från när han runt fem till nio år. Bilderna kommer i nästa inlägg!

onsdag 15 december 2010

Det går så fort...

Det är otroligt hur snabbt tiden rinner iväg, jag hinner inte med! N har ju självklart exploderat språkmässigt sedan sist och det är häftigt att se med vilken fart det går när det väl börjar rulla på. Nya ord, sammansättningar av ord, regelbundna och oregelbudna böjningar av verbformer och ett konstant upprepeande av samma ord och frågor. Dessutom är storasystern K en språklig förebild för N som härmar allt hon säger och gör för den delen. =)
Ur mina anteckningar:
"Ns ordförråd 14-15 månader 21/7 2010
topp   boll
merschi (merci)   tack
mashin   bil
kokodil (krokodil)
ouff   att man gjort illa sig
pipi   bajs
on   den där
ade (are)   ja
sam (salam)   hej
ab   vatten
bashe   ok
mane (male mane)   min
bedesh   ge den
bebin   titta
toti   papegoja
mahi   fisk
tap tap abasi   början på en liten sång som man sjunger när man gungar barn
bastani   glass
naghashi   rita
kafsh   skor
moje   ögonfransar
abro   ögonbryn
nä   nej
mami
magas   fluga
abbazil (ab bazi)  bada
hapoo   vovve
nanay   musik

Dessutom låtsas pratar hon så gulligt nu och det går ganska snabbt när hon låtsatspratar. Hon kommer och drar iväg mig för att visa nåt samtidigt som hon hela vägen pratar på om vad det är hon ska visa. Hon härmar ljud och uttal väldigt bra i den period hon är i just nu."

Dessutom har vi lika många ungerska ord som egentligen ska läggas till på denna lista, men de har S i sina anteckningar så jag får lägga till senare.

fredag 1 oktober 2010

Hemspråk.

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag skulle återkomma till om hur det skulle bli med hemspråk för K nu när hon börjar på förskolan. Vi började med att skicka in en ansökan till modersmålenheten där vi ansökte för båda språken. Det visade sig senare att även de på förskolan gör en ansökan. Efter ett tag fick vi reda på ,från förskolan, att modersmålenheten hade sagt att vi mer eller mindre skulle behöva göra ett val, dvs. om vi ville ha ungerska eller persiska som hemspråk.

Jag bad direkt om att få numret till den som var ansvarig så jag kunde ringa och prata med henne själv. Jag pratade klarspråk och sa precis som det var, vilket är att detta skapar ett stort problem för oss och för henne. Hur ska vi kunna välja ett språk då båda språken är lika viktiga och att hon kan de lika bra. Att det dessutom skulle skapa en jobbig situation för min och S om hur vi skulle komma fram till vilket språk som var viktigast. Hon var ganska förstående för det jag sa och menade att informationen som jag hade fått kanske var lite missvisande. Det är inte så att ni måste välja mellan de två språken utan det är snarare en resursfråga, sa hon. Det vill säga att om mitt barn ska ha två hemspråk så kanske nåt annat barn blir helt utan. Så nu skulle jag ha det på samvetet att ett annat barn kanske blir utan hemspråkundervisning? Men finns det inte regler?


Grundskoleförordningen

Modersmålsundervisning
 9 § Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om


1. eleven har grundläggande kunskaper i språket och
2. eleven önskar få sådan undervisning.


Så till slut kom vi fram till att hon skulle kolla om läraren i ungerska hade lagt sitt schema och vilka möjligheter hon hade. Men persiskan hade redan fått grönt ljus och läraren skulle komma till förskolan en gång i veckan.

Senare samma dag pratade jag med ungerska läraren och de hade löst det så att vi skulle ta med K till en annan förskola där de skulle undervisas i grupp. Det var en toppenlösning för oss för på så sätt skulle K även få träffa andra barn som pratar ungerska.

Så som jag förstod det kunde inte vi ha det så att båda lärarna kom til förskolan utan man fick lösa det så här helt enkelt. Så det ligger på vårt ansvar att ta henne till undervisningen, vilket för oss är mer nöje än jobb. En sak som är jobbigt dock är att ungerska undervisningen är tre timmar lång, från kl. 14.00-17.00. Brukar hemspråkundervisningen vara så lång för så små barn?

Så nu vet ni hur det gick för oss i den frågan. =)

onsdag 21 juli 2010

Ordförråd.

Ns ordförråd.

Ur mina minnesanteckningar:

10/7 2010
"N har lärt sig många nya ord. Det är nya ord varje dag och det är väldigt imponerande! Jag önskar bara jag kunde hänga med och skriva ner allt. Det känns som att det är mycket jag missar. Dessutom har hon börjart svara på svenska "ja ja" när någon pratar svenska med henne. Så roligt!!!

kafsh  skor   
goje   tomat
moje  ögonfrans
abro  ögonbryn
bede  ge
dada  gå ut
Azi
mane  min
on    den där  
in     den här
ketab  bok
kafshdooz   nyckelpiga
ab      vatten
magas fluga
dali     tittut
mosh  mus
ghoh   svan
moz    banan
jiz       farligt
abbazi  leka med vatten
tapbazi  gunga

Läten:
uggla, katt, hund, syrsa, åsna, tupp, höna, fågel, fisk, kanin"

Ns ordförråd.

Ns (född -09) spåkutveckling har varit explosionsartad  den senaste månaden. Det kommer nya ord varje dag. Hon överraskar både mig och S med språket och ord hon använder.
Urdrag ur mina minnesanteckningar:

21/6 2010
" Den senaste månaden har varit i en intensiv språkperiod. Hon härmar alla ord och ljud hon hör och hon vill så väldigt gärna prata. hon uppreprar praktiskt taget allt man ber henne säga.

Nya (& gamla) ord:

persiska:
ab      vatten
kaj     kotte
hobab såpbubblor

nä      nej

ungerska:
bobi  såpbubblor
bibi    litet sår
me     bi
víz     vatten
nem   nej. "

måndag 19 juli 2010

Mina bilder.

Här är några bilder som jag har tagit nu i sommar.
Fotografering är ett intresse som tyvärr får allt för lite tid.
Hoppas ni gillar dem.
Kram!
Naturreservat i Uppland

Utanför vår port

Sigtuna

Från sovrumsfönstret

Naturreservat i Uppland

Uppsala

Sigtuna

En park i Uppsala

Rullsand

Uppsala

söndag 18 juli 2010

Resultat från enkätundesökning

Känner du att man på Bvc har tillräckliga kunskaper om flerpsråkiga barn?

Ja 0%
Nej 25%
Delvis 16%
Har aldrig tagits upp 59%

Känner du att man på dagis/förskola/skola har tillräckliga kunskaper om flerspråkiga barn?

Ja 8%
Nej 58%
Delvis 0%
Har aldrig tagits upp 34%

Känner du att man på dagis/förskola/skola har varit lyhörd för ditt barns flerspråkighet?

Ja 22%
Nej 44%
Delvis 11%
Har aldrig tagits upp 23%

"Växa - inte lyda"

Jag har precis fått hem boken Växa- inte lyda av  Lars H. Gustafsson. Jag tänkte läsa den och skriva ett par rader om vad jag tycker om den.
Är det nån annan som har läst den eller som ska läsa den få ni gärna skriva ett par rade om ni har lust. Det ska bli väldigt intressants. Jag gillar titeln faktiskt, det var egentligen det som fångade min uppmärksamhet från början. =)
Det har varit lite bloggande nu på sommaren men sommaren är till för att njutas ute i det fina vädret så jag försöker hålla mig borta från datorn så mycket som det bara går.
Ha en fortsatt skön och solig sommar!!!!

söndag 6 juni 2010

Power point. En föreläsning om barn ordförråd och ordböjning.

Hittade en intressant PP-föreläsning som handlar om barns ordförråd.

Klicka på länkden nedan för att komma dit.
Tänk på att klicka flera gånger på samma sida för att få upp alla delar som finns på sidan.
Barns ordförråd och ordböjning.

Artikel ur Sydsvenska på nätet. "Här pratar ettåringarna tre språk"

"Här pratar ettåringarna tre språk


Text: Annika Henning
Uppdaterad 13 december 2006 23.30 Publicerad 13 december 2006 23.30


Lund.Många av barnen kan bara svenska. Andra är både två- och trespråkiga när de börjar på BMSL Pre-School i Lund. Här pratar fröknarna franska, engelska och svenska med alla barn – från ett år och uppåt.

På avdelningen Tiger har barnen samlats i en förväntansfull ring. En efter en får de berätta om sina medhavda leksaker för den engelskspråkiga läraren Tara Angelo. En skällande leksakshund studsar fram bakom ryggen på en flicka. – Cute. Who gave it to you? frågar Tara Angelo, varpå det blir tyst en liten stund.
– Hon sa: ”Vem gedde den till dig”, översätter Jarred Meyer, 5 1/2 år.

På BMSL pre-school arbetar tre pedagoger med olika modersmål på varje avdelning. Tanken är att de konsekvent ska prata sitt eget språk med barnen – oavsett barnens språkliga nivå.

Barnen å sin sida tar hjälp av varandra när det är något de inte förstår.

– De fixar det själva. De sätter ihop sitt eget språk och löser kommunikationen utmärkt. Meningar som ”I have to plocka undan” och liknande hör man ofta, säger Maria Jacky, föreståndare på BMSL Pre-School.

För de flesta barnen är det ett eller två språk som ska läras in från grunden. Många har dessutom ytterligare ett språk med sig hemifrån.

– Jag skulle tippa på att vi har en 13–15 nationaliteter här. Just nu har vi barn som bland annat också pratar finska, kinesiska, bengali och persiska, säger Maria Jacky.


Bakom henne har barnen börjat välja böcker. På väggarna hänger en hylla för varje språk. Fastän alla inte kan läsa ännu, har de full koll på vilken fröken som läser de franska respektive svenska och engelska böckerna.
– För barn i den här åldern är det inte svårt. Barn upp till sex år har vad vi inom Montessori kallar för det absorberande sinnet – för dem krävs inget arbete vid inlärning, säger Maria Jacky och vänder sig till ett barn som behöver tröstas. När bekymret är överstökat berättar hon vidare om förskoleverksamheten.
– Det har ju funnits tvåspråkiga förskolor på flera ställen före oss. Men BMSL Pre-school är den första trespråkiga förskolan som jag känner till i Sverige.

Vid ett bord i barnhöjd sitter några flickor och ritar flaggor, sinsemellan talar de svenska.


– Oui, säger en av dem till fröken Faïka Ammar som går förbi.

– I´ts for mum, förklarar den andra för Tara Angelo.

I korridoren utanför hänger skyltar som uppmanar föräldrarna att ta med regnkläder och som upplyser om middagsvilan: ”Nous dormons. We are sleeping. Vi sover.”

– Det vi gör är inte så komplicerat! Vi fungerar precis som en flerspråkig familj där mamman talar ett språk och pappan ett annat, säger Maria Jacky.

För när allt kommer omkring, menar hon, är det inte enspråkigheten som är normen, utan flerspråkigheten.

– På många ställen i världen har man kanske ett byspråk, ett hemspråk och ett officiellt språk. Att ha minst två språk är normalt i väldigt många länder. Det är egentligen vi i Sverige som är lite udda som bara är enspråkiga."

Källa:  http://www.sydsvenskan.se/lund/article203257/Har-pratar-ettaringarna-tre-sprak.html

Artikel ur Sydsvenskan på nätet."Bara fördelar med flerspråkighet enligt forskarna"

"Bara fördelar med flerspråkighet enligt forskarna
Text: Annika Henning
Uppdaterad 13 december 2006 23.30 Publicerad 13 december 2006 23.30

Lund.
Med trådlösa mikrofoner, anteckningsblock och ett stort ljudbord har fyra forskare observerat barnens tal från en hörna på BMSL Pre-School.


– Barnen springer runt och leker och pratar på som vanligt, säger Suzanne Schlyter, professor i Romanska språk vid Lunds universitet.


Intresset för flerspråkighet är stort bland allmänheten. Inom forskningsvärlden är det oändligt.
 – Vi vet redan att det är mycket bra att lära in språk på ett tidigt stadium. Vad som är nytt här är att barnen är helt fria så att vi kan följa den naturliga kommunikationen i klassrummet, säger Suzanne Schlyter.


Projektet ”Trespråkig interaktion i Montessoriskola” ansöker med jämna mellanrum om mer pengar. Men tanken är att kunna följa barnen genom både förskola och grundskola.


– På sikt kommer språknivån att utvecklas och det är jättespännande som lingvist att se hur de använder båda sina språk i en mening, till exempel.


Suzanne Schlyter radar upp fördelarna med flerspråkighet och berättar att forskningen på senare tid nästan enbart pekar på de positiva aspekterna.


– För det första får barnen ännu ett europeiskt språk, vilket i förlängningen är väldigt viktig för arbetsmarknaden. Men sen har det också visat sig att barn blir intelligentare – de blir mer uppmärksamma och får en abstraktionsförmåga som många enspråkiga barn saknar.


För att illustrera innebörden beskriver hon ett experiment som gjorts där barn får frågan vilket ord som är längst: orm eller tändsticksask.


– Enspråkiga barn säger: orm är längst. Medan flerspråkiga istället har fått en mängd ord på olika saker och vet att tändsticksask är längst.
– Sen, fortsätter Suzanne Schlyter, finns det många undersökningar som visar att de så småningom blir mer flexibla och toleranta mot andra barn eftersom de fått erfarenhet från olika kulturer. Och i slutändan har man sett att de presterar bättre i alla möjliga skolämnen.
Finns det inga nackdelar med flerspråkighet?

– För tjugo år sedan trodde man det var farligt att lära sina barn flera språk. Men nu är det precis tvärtom. Processen kan vara lång och i början kan det kännas som ett enda sammelsurium av främmande ord. Sen kan det ju finnas barn som inte är språkintresserade och då är det viktigt att man inte pressar dem för hårt. Men grejen här är ju att ge möjlighet till flera språk – inte att tvinga på dem det."

Källa: http://www.sydsvenskan.se/lund/article203258/Bara-fordelar-med-flersprakighet-enligt-forskarna.html

Resultat från enkätundersökningen. Amma Vs. Dia

Säger du att ditt barn diar?
JA 23 %
NEJ 76%


Säger du att ditt barn ammar?
JA 60%
NEJ 40

lördag 5 juni 2010

Flerspråkighet. N åter i en språkfas.

N har legat stilla ett tag vad gäller att prata och säga nya ord, men nu börjar det åter komma igång. Ett tag har det varit mycker "eh eh eh" istället för de små ord hon använde flitigt för några månader sen. Men sen ett tag tillbaka börjar nya små ord komma fram. Just nu är det mycket k-ord som gäller.

Ex på ungerska ord hon kan:

-kavics (små sten)
-kukuccs (tittut)
-kaka (bajs)
-kakukk (gök)
-egy kettö három (ett två tre)
-gyertya (ljus)

 

Ex på persiska ord hon kan:

-kafsh (skor)
-didi (såg du)
-ono (den)
-yek do se (ett två tre)
-ji ji (mjölkcentralen aka mina bröst =)
-bodo bodo (spring spring)
-dada (att gå ut)
-jigi jigi (fåglar)
-gol (blomma)
-gosh (öra)
-pish pish (vyssja till sömns)

Ex på ljud hon härmar:

tåg
kvitter
kraxade kråka
bil
uggla
ko
tuta
syrsa
höna
hund
häst
fisk
snarkljud

torsdag 27 maj 2010

Flerspråkighet. Förskolan.

Nu har vi varit på besök på den förskola som K ska börja på efer sommaren. Det var så roligt att få komma dit och prata med fröken och titta runt. Väldigt trevlig personal och bra stämning, vilket känns jättebra. K verkade helnöjd och ville börja leka på en gång. =)

Tyvärr är dock rummen/lokalen väldigt slitna och gamla vilket kändes mindre roligt. Det var absolut inte som vi hade förväntat oss att det skulle vara. Det var flera mindre rum med lite ljus som kommer in utifrån. Det är en halvtrappa ner kan man säga och just därför så försvinner så mycket av det naturliga ljuset som annars kommer in genom fönstren. De stora rummen med utrymme, ljus och luft som jag hade i tankarna...mmm de får helt enkelt bli kvar i mina tankar tills vidare.

Det fanns flera barn med andra modersmål än svenska på förskolan men inga trespråkiga som jag förstod det. Det ska bli intressant att söka modersmålundervisning hos kommunen för K i två språk och sedan se vad resultatet blir. Jag poängterade för fröken att det är viktigt för oss stärka K i hennes språk, vare sig det är persiska, ungerska eller svenska. Det fanns t.ex. en kille som jobbade där, en alltiallo, som pratade persiska och jag sa att han gärna fick prata persiska med henne.

Jag vet av egen erfarenhet att det finns föräldrar som tycker tvärtom. Jag var på praktik på en förskola för några år sedan och där var det en liten pojke vars föräldrar var iranier. De bad mig att absolut inte prata persiska med deras son för att de ville att han skulle lära sig svenska. Självklart gjorde jag inte det, men jag ansåg att det var till nackdel för honom. Dels för att det skulle ha stärkt honom i hans modersmål, men också för att det är viktigt att se andra människor i samhället, i skolan, förskolan, läkare etc. som kan prata ens språk. Men i just hans fall var det ännu viktigare. Han var ny på dagis och kunde inte så mycket svenska, vilket gjorde att han kände sig ganska så utanför och satt ganska mycket själv och lekte. Jag tyckte det var ganska jobbigt att se det med tanke på att jag kunde ha gjort hans första tid så mycket lättare och det hade absolut inte hindrat honom från att lära sig svenska utan snarare tvärtom.

Nu får vi se hur kommunen svara när vi söker modersmålsundervisnings för k i både persiska och ungerska. Vi väntar med spänning och jag skriver så fort jag har fått svar. Men det kommer nog att ta ett tag. =)

måndag 24 maj 2010

Flersspråkighet. Det har släppt för K....

Det är så himla skönt att meddela att det sedan ett par veckor har släppt för K vad gäller hennes reservation för att prata svenska med andra. Det är så skönt! Det var en vacker dag på biblioteket så hon hittade en kompis som tyckte allt K gjorde och sade var roligt och efter det har det bara rullat på.

Nu har hon dessutom fått plats på en förskola, men det blir först efter sommaren. Vi ska på besök på förskolan imorgon och det ser hon verkligen fram emot. Det ska bli väldigt intressant att se hur språkutvecklingen kommer att se ut efter att hon börjar på dagis.

Redan nu ser vi att hon "tränar" på att prata svenska med sin lilla syster N. Vi vill självklart att hon ska hålla sig till persiska och ungerska när hon pratar med henne, men ibland blir det svenska. På något sätt känner jag att hon kanske känner sig lite mer vuxen när hon pratar svenska. =)

lördag 15 maj 2010

Flerspråkighte. Ordböcker.

Jag har bott i Sverige i 23 år och man kan lugnt säga att min svenska är bättre än min persiska. Just därför händer det ofta att jag inte kan många ord på persiska som jag kan på svenska. Om man nu, som jag, har bestämt sig för att föra sitt modersmål vidare till sina barn är det viktigt att inta ta några genvägar utan att vara konsekvent med språket när man pratar med sina barn.

Just därför skulle jag rekommendera ALLA att investera i bra ordböcker. Ha en ordbok liggandes nära till hands så kan man slå upp ord närsomhelst. Tyvärr har jag inte hittat någon persiska –svenska/svenska - persiska ordbok som jag tycker är bra, därför funderar jag på att köpa en persiska-engelska/engelska-persiska. Däremot har S några ordböcker som han tycker är bra.

Jag brukar ibland slå upp ord på Google översätt också, men tyvärr är det inte så tillförlitligt och jag behöver alltid dubbelkolla med någon annan. Summan av kardemumman är att investera i bra ordböcker som hjälper dig att hjälpa ditt barn i sin språkutveckling.

torsdag 6 maj 2010

Flerspråkighet. Var en stolt multikulti....

Jag tycker det är viktigt att man är stolt över den kultur man bär med sig och att inte skämmas över det. Detsamma gäller språket tycker jag. I början var jag nog lite mer dämpad när jag pratade med K på gården, biblioteket, öppna förskolan och andra ställen där föräldrar och barn samlas, men det tog inte lång tid innan jag bestämde mig för att släppa på min försiktighet och bara vara mig själv.

Men det är ytterst viktigt att föregå med ett gott exempel inför sina barn. Vi pratar flera språk, det gör vi även ute bland folk och det är vi är stolta över det. Om jag skulle börja prata svenska med K ute så kommer hon omedvetet tro att persiskan/ungerskan på något sätt inte platsar i vissa situationer. Det är viktigt att förmedla känsla av att det är självklart att vi är som vi är hemma som ute bland vuxna och andra barn. Att vi pratar ett annat språk ska inte vara något konstigt utan något självklart för mig och mina barn.

Men däremot har jag pratat lite svenska med K på lekplatsen ibland för att andra barn ska förstå att hon förstår svenska. Det kan jag tycka är ok att göra mest för att poängtera för de andra barnen och det brukar jag förklara för K. Samspelet mellan barnen blir lättare när de vet att K förstår och pratar svenska.

Ibland har det hänt att jag även frågar de andra barnen om de talar flera språk eller om deras föräldrar kan andra språk.. Det brukar nästan alltid vara några barn som pratar något annat språk än svenska eller har en förälder som gör det. På så sätt får de insikt i Ks situation och då är det inte så konstigt längre. Barn är så bra på att förstå sånt tycker jag! =)

Jag märker att många föräldrar med andra språk än svenska väljer att prata svenska med sina barn när de är bland folk och andra barn. För mig känns det främmande att göra så, trots det förstår jag varför andra föräldrar gör så och var den känslan kommer ifrån. Det ligger i vår natur att vilja smälta in med omgivningen och det gör man inte om man gapar och ropar (som jag kan göra ibland =) på ett annat språk.

torsdag 22 april 2010

Enkätundersökning. Amma vs. Dia

Jag har en liten fundering och jag skulle gärna vilja få lite klarhet med hjälp av er. Jag har ammat min äldsta och ammar fortfarande min yngsta. Men det har aldrig känts naturligt för mig att säga att mina barn diar. Det känns naturligare att säga att hon ammade....jajaja, jag vet att det är HELT fel, men jag undrar faktiskt om inte dia (när det kommer till bebisar och inte djur) har ersatts av amma. Eller har jag fel?

Jag kommer att göra en enkätundersökning så kan man gå in och rösta, så får vi se var utfallet blir. Jag har blivit rättad när jag har sagt "hon ammar", samtidigt som folk har tyckt att det låter konstigt när jag har sagt "hon diar fortfarande". Ett tredje alternativ är ju att "ta bröstet" men det har jag aldrig riktigt fastnat för =)

Har jag fel?  Har jag rätt?  Hjälp mig att reda ut det här en gång för alla!  =)
Säger ni varken det ena eller det andra kan ni istället lämna en kommentar och tala om vad ni tycker.
Tusen tack!

onsdag 21 april 2010

Flerspråkighet. K, ute bra men hemma bäst...

Det kanske inte är ett nytt fenomen att barn inte beter sig lika ute som hemma. Men Ks tillbakadragande när det kommer till att prata på svenska med andra börjar gå mig på nerverna. Ja ja ja, självklart hänger jag med i varför det är så men det irriterar mig ändå, för jag vet att hon i stort sett pratar problemfritt. Hemma pratar hon på och ibland lite för mycket, kan jag tycka. =)

Det går bra med några få utvalda och de tycker att hon pratar jättebra svenska. Hennes farbrors fru, hennes morbrors sambo, kusinen D är de som fått äran att ingå i hennes tala-svenska-nätverk, men sen tar det i stort sett stopp. Det är inte heller uteslutande svenskan det här rör utan även periskan och ungerskan. Hon vill inte prata med folk ute helt enkelt.

Å ena sidan kan jag tycka att det är skönt att hon inte bara slänger sig vind för våg in i konversationer med okända människor och inte känner någon form av avstångstagande, men å andra sidan känns det frustrerande att hon inte släpper på den här pokerfacet lite grann. Vi var på barnakuten med henne igår (ja vi har drabbats av sjukdom igen. Halsfluss!!!) och hon låg på britsen och läkaren undersökte henne. Hon var duktig och gjorde precis som han bad om men utan att röra en min. Hon var stenhård. Stackars läkaren gjorde allt för att få till en reaktion, men icke sade nicke. "Ja, du var en allvarlig typ" sa han till slut.

En annan intressant sak är att om hon nu bestämmer sig för att säga nåt till barnen på gården eller någon annan vill hon oftast inte att jag och S hör. Hon brukar säga att vi inte ska lyssna eller gå bort en bit och då kan hon kläcka ur sig något. Hm, varför? Har vi på något sätt satt för stort press på henne? Eller tycker hon det bara är lite pinsamt inför oss? Jag är lite osäker för tillfället.

Nyligen har hon börjat leka med en jämnårig flicka på gården. En jätterar och pratglad flicka, som jag hoppas ska ha positiv påverkan på K. Jag märkte redan framsteg sist de lekte på gården. Dessutom tror jag att när hon väl börjar på dagis så kommer det här problemet att vara historia. Ja, om vi får en plats innan hon hinner fyller arton och flyttar hemifrån vill säga!

Har ni liknande erfarenheter så skriv gärna och berätta. Det är alltid roligt att höra vad andra har för erfarenheter.

fredag 16 april 2010

Flerspråkighet. Resultatet från enkätunderskökningen.

Så här ser det ut bland mina läsare på bloggen:

Pratar ni flera språk hemma?
Ja   76%
Nej  24 %

Hur många språk talar du?
1 språk 2%
2 språk  16%
3 språk 33%
4 språk 44%
5+ språk 5%

Tack till alla som har medverkat!

tisdag 13 april 2010

Flerspråkighet. N i en språkfas

Hej!

N fyllde 1 år för några dagar sedan. Otroligt hur snabbt tiden rinner iväg!
Hon har dessutom kommit in i en väldigt intensiv språkutvecklingsfas. Hon pratar, pratar och pratar. Hon är så otroligt engagerad när hon pratar och kommunicerar med oss, både verbalt och med kroppen. Vi har märkt att henne förmåga att härma ljud och ord har blivit mycket bättre.

De senaste exemplen är; krokodil (både persiska och ungerska), ödla (gyík på ungerska), kanin (khargosh på persiska). Det är även läten på djur och annat som plussas på det hon redan kan. Dessutom har hon upptäckt att hon kan göra klickljud genom att slå tungan mot gomen.
Inte nog med att hennes utveckling vad gäller att prata och låta har gått fram, vi blir även dagligen förbluffade över hur mycket av det vi säger hon faktiskt förstår. Det är otroligt mycket!

Ett exempel;
Hon går runt då jag plötsligt ser att hon plockat upp något opassande.
-N, ge det där till mamma! Det är farligt! / Nej N, du får inte!
Om det är något hon inte är speciellt intresserad av kommer hon direkt och ger mig det. Om det däremot är något hon väldigt gärna vill ha (tex pennor, fjärrkontroll, musen till datorn etc) så börjar hon le stort och sakta backa!

Ett annat exempel;
 Jag misstänker att hon har stoppat nåt i munnen.
-N, vad har du i munnen? Säg "aaaa"!
Varpå hon säger fint "aaaa" och gapar så jag kan titta.

Ett tredje;
 Jag sitter i kuddhörnan i barnens rum.
-N, gå och hämta boken med kossan så läser vi den.
N springer genast iväg och hämtar boken med kossan. När hon börjar närma sig mig så vänder hon sig och backar resten av vägen för att parkera sin lilla rumpa i mitt knä.

Ett fjärde,
Hon ska nattas och är i sin spjälsäng.
-N, lägg dig på kudden och sov nu! (Jag får så klart upprepa det ett par gånger, för det gör hon inte gärna.)
Hon tittar skeptiskt på kudden och slutligen lägger hon sig för att göra mig nöjd. Det dröjer inte många sekunder innan hon är på fötterna igen, skakar galler och leker att hon är en apa. (Hon skakar fram och tillbakaoch låter som en apa! Detta kan man även be henne göra på beställning :)

Vi har ett täcke hemma med olika djur på. Frågar man henne var de olika djuren är kan hon nu peka ut krokodilen, flodhästen och elefanten.

Det är ofattbart hur mycket som händer på ett år!

Kultur. Recept.

Zereshk polo ba morgh
(Berberis med kyckling. Serveras med ris.)

Kyckling (hel, filé, klubbor. Det du gillar bäst.)

Saffran. Ju mer desto godare. Krossa med lite socker i en mortel.

2 dl berberis (zereshk, finns i orientaliska affärer. Men jag har även sett det på Willys och Ö&B).
OBS! Det är viktigt att rensa bären då det kan finnas små grusbitar och lite kvistrester. Rensa och skölj noga.

5 msk socker


Stek kycklingen och salta lätt. Strö lite saffran över kycklingen och stek färdigt, dock försiktigt så att köttet inte blir torrt. Tillsätt lite vätska, lägg på locket och låt stå på svag värme en stund. Se till att saffranet löses upp lite i vätskan.
Stek berberisen i lite olja i 1-2 minuter (mellanvärme). Dra ner plattan till tvåan. Strö över sockret och saffranet och blanda. Blanda i lite vätska för att lösa upp sockret och låt småputtra. Smaken ska vara sötsur (mer söt än sur) och konsistensen ska vara lite tjockare (inte rinnigt).
Jag brukar inte blanda in zereshken i riset utan har det i en skål vid sidan om, så får varje person ta så mycket man vill.


torkad berberis


Så kan det se ut när det är klart!
Gott!

torsdag 8 april 2010

Flerspråkighet. Visste du att...

Att läsa för barn.

Det är viktigt för barnets språkutveckling att man läser för honom eller henne och på köpet får man en lugn och skön tillsammans. Man bör läsa en stund varje dag, om inte mer!


Barnets språk utvecklas i samspel med andra människor (Lev Vygotskij). Att prata med barn  redan från späd ålder är det bästa sättet att stimulera barnets språk. Det blir naturligt att prata med spädbarn om det man gör, tex när man badar, byter blöja, tar på kläder, matar och så vidare. Detta är en bra början för barnets språkkontakt.


Vid 9-10 månaders ålder kan barn redan ganska mycket om hur språket fungerar. De vet tex hur man bygger upp ett samtal och hur man kommunicerar genom ord. Från 1-3 år börjar börjar ord sättas ihop till meningar och sedan så är det full fart. Den här perioden är också en period då man provar sig fram genom att använda ord och meningar i olika sammanhang och betydelser. 


När barnet börjar prata öppnar sig en helt ny värld upp för det lilla barnet men också för föräldrarna som nu ser hur snabbt utveckligen kan gå. Vid 4 års ålder har det lilla barnet ett bra ordförråd, vilket byggs upp med raska steg. Några barn börjar även intressera sig för bokstäver och kan skriva sina namn. Det är viktigt att hjälpa barnet med att utöka sitt ordförråd och att utvecklas i sitt språk. Det gör man bäst genom att läsa högt tillsammans så ofta och mycket man bara orkar och barnet vill. Böcker och läsning är bra till mycket!


Läsningen tränar barnets fantasi, det blir mer kreativit, får bättre uppmärksamhet och får genom nya ord ökade möjligheter att beskriva komplicerade händelser och känslor. Även när barn har lärt sig att läsa själva är det viktigt att fortsätta med högläsning. Som vuxen kan man då välja en aningen mer komplicerad handling än det barnet klarar av att läsa själv. Dessutom kan man prata runt handligen tillsammans. På så sätt ger det ännu ett perspektiv och tillfälle att prata om berättelsen och känslor etc. Det är jättebra för språket att låta barn återberätta vad boken handlar om! Det ger tillfälle att använda språket och gräva efter ord och meningar för att få fram det man vill ha sagt.


Se till att variera det ni läser och glöm bort könsbundna böcker! Äventyrsböcker till pojkar och hästböcker till flickor tillhör det förflutna. Se också till att anpassa det ni läser från gång till gång. Ibland orkar barn sitta längre, ibland kortare, så man får känna efter. Orkar eller vill barnet inte lyssna blir inte lässtunden rolig för någon av er. Gör lässtunden till en mysig stund. Vi brukar sitta i kuddhörnan och läsa. Helst vill K och N sitta i knäet på oss när vi läser.


Det är också viktigt att komma ihåg att alla barn är olika, så språkutvecligen kan se olika ut för alla. Man ska aldrig stirra sig blind på alla olika åldrar för när barn ska börja prata eller säga sitt första ord. Alla barn är individuella individier och utvecklas därefter! Man utvecklas dessutom olika snabbt inom olika områden.

söndag 4 april 2010

Flerspråkighet. Mycket just nu... del 2.

Hej!
Ja, det är mycket just nu som sagt. Ni som har läst tidigare vet att S krockade och att bilen med största sannolikhet kommer att skrotas.
Nu så är N sjuk. Det börajde med en förkylning som bara blev värre och hon blev mer och mer kinkig på nätterna. Lymfkörtlarna runt nacke och hals svullnade upp och till slut visade det sig vara öroninflammation. Vi var på sjukhuset för att en läkare skulle kolla upp det och därifrån åkte ett magsjukevirus snålskjuts hem till oss. Sen fredag kväll är hon magsjuk också. Med andra ord har jag händerna överfulla minst sagt.
Tråkigt nog får bloggandet vänta ett tag! =)

onsdag 31 mars 2010

Flerspråkighet. Lek, grunden till allt lärande.

Vi har länge haft problem med att få K att sitta kvar vid bordet när hon äter. Nu har vi dock börjat leka en lek då vi äter som är så bra. Det håller henne på plats och det är bra för språket.

Jag lät henne måla med vattenfärg på två A4-ark. Sedan klippe jag jag ut sex rutor per A4 och hon fick tillsammans med mig bestämma vad vi skulle skriva för ord på lapparna.
Följande ord blev det: skog, varg, krokodil, dagis, kläder, kärlek, familj, djur, stjärnor, mat, böcker och cykel.

Vi fortsatte med att rita små figurer vid orden så att även K skulle förstå vilka ord som stod på lapparna. Vi vände på högen med orden nedåt och lade den mitt på bordet. K tog upp en lapp åt gången och vi turades om med att prata om orden. Självklart försöker jag och S hålla igång samtalet med frågor och påståenden så det är intressant för K. Roligt, enkelt och språkstimulerande!

Kom som vanligt ihåg att ge barnet tid att tänka och sedan prata!

måndag 29 mars 2010

Flerspråkighet.Språket börja komma igång...

N är min yngsta dotter och hon fyller 1 år i april.

Hon var tidig med att börja jollra och låta. Det har hon gjort nästan hela tiden faktiskt. Även små "bebisord" som "bah-bah", som på persiskt barnspråk syftar på något ätbart, har hon kunnat säga länge. Även andra ord som mamma, baba (pappa), na na (nej), kaka (bajs på ungerska=), härma ett får, härma hur en fisk gör med munnen, hur klockan låter samtidigt som hon visar med fingret, hur dammsugaren låter etc. har hon  kunnat säga sedan några månader tillbaka. Sedan drygt en månad tillbaka känner vi att hon är i en utvecklingsfas och att det är kopplat till språket. Man märker hur intensivt hon pratar och försöker få fram orden. Hon vill så gärna kunna uttrycka sig med ord. Det är ungefär från den tiden som några nya ord har kommit fram. Hon anväder ordet "bede" (ge mig) på persiska ganska flitigt nu och även "mane" på persiska som är en del av uttrycket "male mane" vilket byter "den är min". Jag är säker på att hon har lärt sig det ordet av K som ständigt rycker leksaker ur händerna på henne och säger "in male mane" (den här är min!). En annan sak som vi också har lagt märke till är att hon blir allt duktigare på att härma hur orden låter. Härom dagen åt vi middag på en restaurang som hade levande ljus på bordet. S upprepade ordet "gyertya" (ljus) på ungerska och direkt börja N härma och det lät riktigt bra.

Vidare förstod N så mycket av det man sade till henne redan för några månader sedan och efter det har det bara eskalerat i en otrolig fart. Det är nog inte många som riktigt förstår hur mycket så små barn faktiskt förstår. Jag har exempel från när hon var mindre men här nedan följer exempel från den närmaste tiden.

Här är exempel på meningar som hon har förstått och agerat på under de senaste månaderna.
(Både på persiska och ungerska.)

- N, klappa mamma/pappa (etc.) !
- N, hämta grodan/leoparden/bollen (etc.) !
- N, var är K? (då börjar hon leta efter henne)
- N, sitt!

- N, bläddra!
- N, knacka på dörren! (när vi läser boken "Knacka på!")
- N, får jag smaka? (då får man smaka av det hon har i handen)

Vill du veta mer om barns språkutveckling och sociala kompetens?
Klicka på länkarna här nedan.

DN. Bebisar kan mer än man tror.
Uppsala Universitet

söndag 28 mars 2010

Flerspråkighet. Mycket just nu...

Hej.
Tyvärr har jag inte hunnit skriva något nytt på ett tag nu. För det första var det persiskt nyår och efter nyår är det nyårsbesök hos släktingar och vänner som gäller. Sedan har stackas S krockat med bilen. En lastbil körde mot rött och så smällde det. Han klarade sig men det har varit jobbigt.
Så inom ett par dagar ska jag sätta mig in i bloggvärlden igen och även försöka lägga upp ljudfiler.

Glöm inte att skriva kommentarer så jag vet vad ni tycker och tänker!

söndag 21 mars 2010

Flerspråkighet. Att föra anteckning.

Min äldsta dotter K är född 2007 och min yngsta N är född 2009.

Ett tips till alla nyblivna föräldrar där ute är att köpa ett skrivhäfte för att anteckna barnens utveckling och framsteg. Det tar så lite tid att göra men det är så otroligt värdefullt att ha kvar, både för en själv men också för barnen när de blir stora. Jag var ganska flitig med att skriva i Ks häfte men med N har det inte blivit lika tätt mellan gångerna. Jag rekommenderar att föräldrarna antecknar på var sitt håll, för man skriver olika saker och det kan vara väldigt roligt att läsa vad mamma har skrivit och vad pappa har skrivit. I vårt fall blev det tyvärr bara jag som skrev. S tänkte hela tiden att han skulle anteckna saker som han tyckte var givande och roligt men han kom aldrig till skott, tyvärr.

Bland mina anteckningar  finns även en del om Ks språkutveckling, som jag tänkte dela med mig av här på bloggen. Dessutom rekommenderar jag att man spelar in barnens röst mycket mer än man kanske gör. Det är så roligt att lyssna på i efterhand. Helt underbart! Även där har jag försökt genom åren att följa hennes språkutveckling. Det här senaste året med Ns ankomst har jag haft så mycket mindre tid så jag har inte varit lika duktig. Nu när Ns språk börjar komma igång mer och mer så tänker jag på att spela in mer också. Även ljudklipp kommer att läggas upp snart, så ni kan se hur utvecklingen har sett ut för K och hur den ser ut just nu för N.

Så här har jag antecknat i Ks häfte under perioden 5-9 månader
"Ordet "cherag" (lampa) var det första K reagerade på, vid fem månader, genom att titta på lampan uppe i taket. Även ordet flagga i samma veva. Båda orden även på ungerska. Jag säger "cheragh ko?" (var är lampan?) och hon tittar på lampan."

Efter de första orden så började hennes kommunikation rulla på ordentligt och hon blev mer och mer interaktiv. Ord man frågade efter och som hon markerade genom att antingen peka eller titta på var t.ex:

På persiska                            
farsh ------------- matta  (ungerska szőnyeg)
sa'at -------------- klocka  (óra)
toop -------------- boll  (labda)
tablo ------------- tavla  (kép)
hapoo ------------ vovve  (kutya)
aroosak ---------- docka (baba)
ab --------------- vatten (víz)
gardanband ----- halsband (nyaklánc)


Så har jag antecknat i ks häfte: perioden 9 -10 månader
27/11-07
"De senaste dagarna har man verkligen sett hur otroligt mycket hon utvecklas. Man ser verkligen  från dag till dag några nya saker som hon bemästrar. Hon förstår så otroligt mycket att jag nu har tappat räkningen på alla ord. Här är några som jag kommer ihåg i alla fall.
Pardeh (gardin), parvaneh, (fjäril -hon visar men händerna hur den flyger), chesm (öga), dahan (mun). Hon säger mamma nu också. Det var för ett par dagar sen hon började med det!!! Nu börjar "babababa" också komma igång och det betyder pappa!" 


4/12-07
"Ks läten har förändrats ganska mycket på sista tiden. Hon rullar mer på tungan och på orden på något sätt. Dessutom så kommer det flera ljud från halsen, gh-aktiga ljud.(som det initiala  ljudet i staden Qom i Iran). Hon kan så många ord. Man frågar henne var saker är och hon pekar ut allt helt korrekt. Det hände en rolig sak i kuddhörnan i hennes rum imorse när hon och S lekte. I hennes kuddhörna finns ett vägguttag som vi har gömt bakom alla kuddar, men självklart har hon upptäckt det. Alltid när hon busar och tar bort kuddarna för att titta på uttaget brukar jag säga "Nä nä K, nä nä!" Den här morgonen kämpar hon sin väg fram och tar bort alla kuddar. Hon pekar sedan på uttaget och tittar på S och säger "nä nä...nä nä" samtidigt som hon skakar på huvudet."


6/12-07
"Några nya ord som hon har kunnat ett tag nu. Jag borde anteckna innan jag glömmer bort:

På persiska
kalleh ------------- huvud  (fej)
lackposht --------- sköldpadda  (teknős)
beshin ------------ sitt ner (csüccs)
derakht ---------- träd   (fa)
setareh ----------- stjärna  (csillag)
sham ------------- ljus  (gyertya)
feshar bedeh ----- tryck  (nyomd meg)
bala -------------- upp  (föl)
payin -----------  ner  (le)
havakesh ---------ventil 
ketab ------------ bok  (könyv)
ghatar------------ tåg  (vonat)
ghayegh --------- båt   (hajó)
mah i------------ fisk  (hal)

Nästan alla ord som jag har antecknar kunde hon även på ungerska. Det kunde skilja lite på vad hon kunde beroende på språk, men det var ganska lika och nästa lika många ord på varje språk.

Kommentera gärna inläggen, det är så roligt att höra vad ni tycker och tänker.
Tack för den här gången!

fredag 19 mars 2010

Kultur. Recept.

Uborkasaláta. Ungersk gurksallad är en av mina favorittillbehör.
Enkelt och gott! Prova!!!

Ingredienser:
1 gurka
1 1/2 msk ättika ( alt. vinäger)
1 1/2 msk vatten
1 vitlöksklyfta
salt
socker
gräddfil
paprikapulver

Gurkan skivas i väldigt tunna skivor. Sprid ut gurkskivorna på en tallrik och salta rikligt! Låt dra i en kvart. Krama sedan ur gurkan med händerna så att vätskan rinner av. Häll sedan ättikan och vattnet över gurkskivorna. Pressa i vitlöken och ha i tre nypor socker. Rör om och smaka av. Smaken ska vara balanserad mellan syrlighet, sälta och sötma. Låt dra i en halvtimme. Garnera med ett par matskedar gräddfil (eller blanda in gräddfilen som på bilden) och toppa med ungerskt paprikapulver.
Vill man absolut inte ha vitlök kan man ta bort det.

Kultur. Persisk nyår. Norouz

Persiska Nyåret.
Norouz, betyder ny dag.

Persiska nyåret infaller alltid i samband med vårdagjämningen. Det persiska nyåret är en icke-religiös högtid som är urgammal. De flesta iranier, både i och utanför Iran, firar nyåret. Stora gemensamma fester (tex i Globen), mindre fester hemma med släkt och vänner är tradition. Det mat man äter då är örtris med fisk.
Nyåret symboliserar en ny tid, då naturen väcks till liv. Man gör en vårstädning inför det nyåret för att städa ut det gamla för att sedan välkomna det nya och fira vårens ankomst. Inför Norouz dukar man fram olika traditionella saker på ett bord, en så kallad Haftsin ("sju s"). Det finns många starka symboler som tar plats på nyårsbordet. Där skall finnas sju saker som på persiska börjar på bokstaven "s".


Dessa är:
• Sir – vitlök som symboliserar hälsa
• Sib – röda äpplen som symboliserar glädje och
skönhet
• Senjed – en torkad söt frukt som symboliserar
tålamod
• Serkeh – vinäger, symbolen för åldrande
• Sabzeh – en bricka med grott vete som symbol för god skörd
• Somaq – en krydda som symboliserar soluppgångens färg och att med
solen förgås allt ont
• Samanu – söt pudding som symboliserar styrka


Utöver dessa symboler dukar man också med guldmynt (symbol för välstånd),
Hyacinter (symbol för goda ord, tankar och handlingar),
en spegel (symbol för renhet),
målade ägg (symbol för födelse och skapande av nytt liv),
kakor, nötter, en levande guldfisk,
bröd, fårost och grönsaker (symboler för välsignelse),
en diktsamling av poeten Hafez eller poeten Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen.
Nu för tiden finns även koranen med på bordet.

I Stockholm, Uppsala och antagligen Göterborg och Malmö arrangeras det olika fester som man kan närvara.

UPPSALA: 
LÖRDAG  20/3
22.00-03.00 RESTAURANG KRISTALLEN

STOCKHOLM:   
GLOBEN ANNEXET
BIJAN MORTAZAVI


onsdag 17 mars 2010

Flerspråkighet.Språket i P1 om flerspråkighet.

Hej vänner!
Anna Lena R. från SR tipsade mig om ett program om flerspråkighet på P1.
Lyssna gärna och hör vad andra föräldrar som lär sina barn flera språk tycker och tänker om detta.


Klicka på länken nedan för att komma dit.
Flerspråkighet P1 Språket.

måndag 15 mars 2010

Kultur. Chaharshanbe soori.

Eldfesten, tisdag 16 mars 2010.


Eldfesten eller Chaharshanbeh Soori [Chahārshanbe-Sūri] چهارشنبهسوری som den heter på persiska är en kulturell högtid som har nära anknytning till det persiska nyåret Nourouz. Chaharshanbe soori firas den sista tisdagen före vårdagsjämningen. Det persiska nyåret Nourouz infaller också vid vårdagsjämningen. Högtiden är inte religiöst kopplat utan är urgammal tradition.


Denna högtid firar våren, solen, ljusets ankomst. Då elden står i fokus tror man att denna högtid härstammar från Zoroastrerna, där elden har en central betydelse. I nästan 4000 år (1700 f.kr Zoroastrernas era) har chaharshanbe soori högtidlig gjorts och firats. Även andra nationaliteter, så som kurder och afghaner, firar denna dag.


Traditionellts enligt samlas man ute på gator och torg där man tänder små eller stora brasor i rad som man sedan hoppar över, samtidigt som man säger "Sorkhi-ye to az man, zardi-ye man az to". (Din röda färg är min , och min gula färg är din.) Det är som en reningsrit och med det man upprepar under hoppen vill man säga att man vill att elden tar ens blekhet, sjukdom och problem och istället ger en av dess varma röda eldiga färg, värme och energi. Man byter ut det dåliga mot det bra som elden har att erbjuda.


En annan tradition denna dag är att man knackar dörr för att få "ajeel", en nötblandning som man äter på chaharshanbe soori, men i värsta fall får man en hink vatten över sig! Påminner om påskkärringarna som knackar dörr.


I år kan alla som vill och kan fira denna eldens fest på Riddarholmen i Stockholm. Även i andra städer, så som Uppsala, Göteborg och Malmö, kan man vara med och fira och hoppa över eld.


Välkomna!

fredag 12 mars 2010

Flerspråkighet. Samla material.

K föddes i mitten på februari. Väl hemma med vår nyfödda bebis levde vi till en början, en månad eller så, i någon typ av dvala i yttre rymden! Sömnlösa nätter, plågsam amning, blöjbyten, rapningar, tröstlös gråtande mitt i natten och kolik tog ordentligt på krafterna. Man hade kort stubin och jag och S var så trötta och slitna att vi till slut tog ut det över varandra. Det är väldigt bra att man inte riktigt vet hur det är att varken föda barn eller att ta hand om barn, för om man bara hade en aning skulle nog befolkningstillväxten minska drastiskt! ;)

Efter den jobbiga uppförsbacken och med vårens ankomst vaknade även vi från vår sömnlösa dvala och började njuta av vi nu var tre i familjen. Både jag och och S har varit väldigt aktiva och medvetna över det faktum att flerspråkighet skulle bli en del av vår vardag. Just därför har vi också från början varit aktiva med att söka efter böcker, sånger, filmer och annat material som skulle kunna vara till hjälp för oss. Det behöver egentligen inte vara så svårt. Med den informationsteknologi som vi har nu för tiden så är dessa saker inte längre bort än en sökmotor på internet.

Men det finns även väldigt mycket tillgängligt på biblioteken. Jag har hittat många böcker på persiska, men även filmer och cd-skivor med sagor, sång och musik. Utbudet för ungerskan var lite mer begränsat men även där kunde man hitta böcker på ungerska. Har man dessutom möjlighet att resa till sitt land kan man köpa med sig massor av böcker, DVD, CD, spel och annat pedagogiskt stimulerande material. Brukar man inte åka själv så kanske vänner eller släktingar kan skicka saker.

Hur som helst finns det många sätt att samla på sig sådant material, men det finns även andra sätt att lösa saker på. Vi brukar nästan alltid direktöversätta böcker som inte är skrivna på våra respektive språk. Självklart översätter man inte varje ord, men det funkar jättebra. Så har vi gjort med alla svenska böcker som hon har fått sen vi började läsa för henne, vilket vi började med när hon var ett par månader gammal.

Jag kommer ihåg en period då K ville att vi skulle läsa vissa böcker på svenska. Trots att hon till 100% kunde  skilja på språken när hon talade, hade hon lite svårt att hålla isär vad de olika språken hette. Hon kunde tex säga "Mamma, läs den här boken på persiska". När jag väl började läsa var hon inte nöjd. "Nej mamma, på det andra sättet." "Menar du på svenska" brukade jag fråga och då blev det rätt.

Under samma period var hon också väldigt noggrann med vem av oss som skulle läsa vad. Jag fick tex inte läsa några ungerska böcker under den här tiden och S skulle inte läsa persiska böcker för henne. Hon brukade säga "Nej pappa, den brukar mamma läsa" eller tvärtom. Jag tror att hon på det här sättet började skilja på sina språk och skapade någon typ av ordning för sig själv. I början var det nog viktigt för henne att göra så, men det var en kortvarig period och sedan förändrades saker och ting igen.

Så är det självklart med alla aspekter som har med barn att göra. I takt med att de utvecklas får man börja tänka på nya saker att göra, man möts av nya utmaningar och ställs inför nya val. Samma sak gäller barnets språkutveckling, där olika perioder kräver olika sätt. Självklart är det även nu, som alltid, viktigt att lyssna på barnets signaler och behov, men utan att för den delen sluta vara kosekvent.

fredag 5 mars 2010

Flerspråkighet. Visste du att...

Språklig socialisation är ett ämne som dök upp under lärarutbildningen, vilket jag tycker att det är väldigt intressant. Som mycket annat som skiljer sig från kultur till kultur så gäller detsamma för den språkliga socialisationen.

Man har identifierat två grundläggande sätt att kommunicera med barn. Det ena sättet är situationsberoende och med barnet i fokus. Föräldrar och andra vuxna ser barnet som en likvärdig samtalspartner, men som anpassar sitt tal till barnets nivå. Vuxna anpassar sitt språk genom förenklingar i språket. Man pratar i långsam takt, ständiga upprepningar och en förenklad grammatik. Denna typ av samtal är vanlig bland medelklassen i västvärlden. Det andra sättet är situationsberoende och barnet tilltalas relativt lite av omgivningen eftersom man inte anser att barnet är en likvärdig partner.

Vad blir då resultatet? Jo, att barn från en barncentrerad kultur är vana att förlita sig på vuxna, medan situationscentrerade barn i högre grad väljer att kommunicera med jämnåriga. Det kommunikationsmönster som finns i hemmet är en viktig faktor i det komminukationsmönster som sedan skapas i skolan mellan barnet och läraren, samt med jämnåriga kamrater.

Barn som är i början av sin språkutveckling behöver konkreta upplevelser av saker och ting. De behöver situationsbundna aktiviteter på plats, eller bilder och annat för att ta till sig en grundläggande kommunikativ förmåga. I och med att barnet blir äldre har han/hon mer behov av språkliga utmaningar  för att språket på längre sikt ska kunna befästas och användas mer komplext.

Därför anser jag att det är viktigt att man litar på barnets förmåga att lära och inte underskatta det. Det är viktigt att man kan uppskatta den nivå ens barn är på för att kunna tillgodose barnets behov till utmaning och stimulans, för han/hon på så sätt ska kunna utvecklas. Det är viktigt nästan i alla sammanhang, även i det språkliga, att ge barn tid på olika sätt. Att ge barnet utrymme och tid för att ta till sig den nya kusnkapen, att förse barnet med verktyg för att kunna utvecklas, att ge barnet tid att tänka och formulera sina svar och att framförallt ha tålamod och uppmuntra! 

Klicka här om du vill veta mer språklig socialisation.

måndag 1 mars 2010

Flerspråkighet. Redan på BB.

Vår språkresa med K började redan i förlossningsrummet då barnmorskan lade henne på mitt bröst. Det var så överväldigande och vi var så lyckliga att det inte går att beskriva med ord. Just i denna sekund började vår resa. Jag rabblade på persiska om hur underbar hon var och att det var hon som varit i min mage så länge, och nu slutligen kommit ut och dessutom gjort så att mamma hade haft så ont. Såhär i efterhand känner jag att jag kanske inte borde ha börjat vår bekantskap med att tala om sånt för henne, men jag var inte riktigt klar i huvudet. =) Samtidigt stod S och pratade med henne och upprepade orden "lilla ängel" på ungerska. Kis angyal [kish andjal].

Jag tror inte det finns någon som vet hur mycket bebisar egentligen förstår av det som händer runt omkring dem. Därför är jag av den tron att man ska tro på barns förmåga att förstå och absolut inte underskatta den. Att prata med barn redan från början är väldigt viktigt. Barnet känner igen våra röster från tiden i magen, vilket ger en trygghetskänsla. Om man sjöng en speciell sång när bebisen var i magen kan den nu bli lugn av att höra den.

Barn har en inneboende lust till att vilja förstå och kommunicera och visar ett stort intresse för den som talar till dem. Alla har vi varit med om bebisar som bara stirrar och iakttar oss med stora ögon när man pratar och leker med dem.

En annan sak att tänka på är att vi alla pratar på olika sätt med våra bebisar. Det finns självfallet inget rätt eller fel. Vissa hatar att prata bebisspråk, medan andra bara pratar på detta sätt. Det viktiga är att vi använder oss av språk på olika sätt och även ger det lilla barnet utrymme att komma med svar. Just i början är det mest troligt att det kommer en ordentlig spya över din, antagligen redan väldigt nerspydda, tröja, eller en ordentlig rap som tack för maten. Men så småningom kommer de små söta ljuden och jollret.

Prata, läs, sjung och lyssna till ditt barns signaler. Alla dessa saker stimulerar barnets språk och tal. Jag kommer ihåg att både S och jag sjöng väldigt mycket för K den första tiden, vilket kändes väldigt givande för oss och som vi upplevde det, även för henne.

lördag 27 februari 2010

Kultur. Pécs, europeisk kulturhuvudstad 2010

Jag vill slå ett slag för den underbara staden Pécs i Ungern, som i år tillsammans med Istanbul och Essen är europeiska kulturhuvudstäder.
Eftersom S mor är just från denna stad och det är en andra hemort för deras familj, så har vi självklart varit i Pécs många gånger. Sist var förra sommaren då S bror och hans dåvarande fästmö valde att gifta sig just i Pécs. Ett fyrtiotal gäster flög ner dit från Sverige för att se dessa turturduvor utbyta löften i Basilikan som är från 1000-talet. De blev den femte generationen i familjen att gifta sig i katedralen.

Pécs är en stad i södra Ungern belägen nära den kroatiska gränsen. Staden grundades av romarna under 100-talet och hade då namnet Sopianae. Pécs ligger vid foten av Mecsekbergen och är även regionhuvudstad i området Dél-Dunántúl. Staden är känd för att vara en av de mest romantiska städerna i landet.
Det första universitetet grundades 1367 av Nagy Lajos (King Lewis the Great). Landet var ockuperat av ottomanturkarna under 150 år, från 1500-talet och framåt, vilket lämnat spår på olika ställen i staden. Här finns även lämningar från keltisk och romersk tid.
Det speciella klimatet och atmosfären i staden har fått Pécs att kallas "de mediterranska stämningarnas stad", trots bristen på hav.
Absolut värt ett besök!

Sevärdheter


Sopianae forntida ruiner och gravkammare

Sopianae var det romerska namnet på Pécs då staden var ett kulturcentrum i det romerska riket.
Där hittar man fornkristna gravar, katakomber och väggmålningar som finns med på UNESCOs världsarvslista.

Katedralen (Cathedral of St Peter/ Szent Péter Székesegyház )

Katedralen är från 1000-taler och firade förra året 1000 år som församling.

Zsolnay-museet

Zsolnay porslinfabrik grundades 1853 och är framför allt känd för sin eosinglaserade jugendkeramik.

Pasha Gazi Kassims moské

Nu en katolsk kyrka, men på slutet av 1500-talet en turkisk moské.

Király utca (Kungsgatan)

Ända sedan romartiden har Király utca varit en huvudgata i staden. Där kan man hitta det gamla Palatinushotellet och Nationalteatern.

 Tv-tornet

Underbar utsikt över hela staden. Vid bra väder ser man ända bort till de kroatiska bergen.

Tivadar Csontvary-museet
Världskänd konstnär.

Victor Vasarely-museet
Världskänd op-artkonstnär.

Jakovali Hassans moské och museum

Denna moské används aktivt av den muslimska befolkningen i Pécs.


En liten bit bort...
I Pécs närområde finner man även termalbaden i Harkány, samt det fantastiska vindistriktet Villány, som rekommenderas varmt.

fredag 26 februari 2010

Kultur. Recept.

Persisk köttgryta serveras med ris.
Provar ni att laga denna rätt vill jag gärna veta vad ni tycker om den!

Gheymeh.
Lamm alternativt nötkött i grytbitar:

500 g grytbitar kött (gärna i lite mindre bitar)
3 gula lökar
1/2 dl olja
2-3 nypor malen saffran
4 dl vatten
1 dl orientaliska gula linser
4 msk tomatpuré
3-4 torkad lime
salt

Torkad lime hittar du i välsorterade orientaliska butiker.

Hacka löken och fräs den i lite olja så den blir mjuk med fin gyllene färg. Skär köttet i cirka 1-2 cm stora tärningar, blanda ner i löken och låt fräsa tillsammans en liten stund. Även saffranet och linserna ska tillsättas. Glöm inte att skölja linserna innan. Allt ska nu fräsas en stund tillsammans som sagt.
Dra sedan ner värmen, häll i 4 dl vatten och blanda i tomatpurén, sätt på locket och låt småkoka i en kvart. Ha i den torkade limen. För en intensivare limesmak kan man, efter att limen blivit lite mjuka, sticka hål i dem så att smaken kommer fram mer. Dra ner värmen lite nu och låt sjuda i en halvtimme. Tillsätt lite vatten om det blir för lite kvar så det inte bränns fast.
Salta och låt sjuda i ytterligare en halvtimme.

Tänk på följande:
Man måste inte följa tiden till punkt och pricka. Smaka av köttet, det ska vara mört och brytas loss lätt. Linserna ska vara genomkokta och inte hårda. Grytan ska inte vara rinnig utan lite tjockare (grytigare :)

Alternativ:
Skär upp aubergin i skivor, salta och stek. (en aubergin ung. fem skivor)
Lägg dem överst på grytan och låt de ta smak av grytanden när den sjuder den sista kvarten
Man kan garnera med stekt potatis vid servering (pommes fritesstorlek)


Gheime / ghejme / ghejmeh