Hittade en intressant PP-föreläsning som handlar om barns ordförråd.
Klicka på länkden nedan för att komma dit.
Tänk på att klicka flera gånger på samma sida för att få upp alla delar som finns på sidan.
Barns ordförråd och ordböjning.
söndag 6 juni 2010
Artikel ur Sydsvenska på nätet. "Här pratar ettåringarna tre språk"
"Här pratar ettåringarna tre språk
Text: Annika Henning
Uppdaterad 13 december 2006 23.30 Publicerad 13 december 2006 23.30
Lund.Många av barnen kan bara svenska. Andra är både två- och trespråkiga när de börjar på BMSL Pre-School i Lund. Här pratar fröknarna franska, engelska och svenska med alla barn – från ett år och uppåt.
På avdelningen Tiger har barnen samlats i en förväntansfull ring. En efter en får de berätta om sina medhavda leksaker för den engelskspråkiga läraren Tara Angelo. En skällande leksakshund studsar fram bakom ryggen på en flicka. – Cute. Who gave it to you? frågar Tara Angelo, varpå det blir tyst en liten stund.
– Hon sa: ”Vem gedde den till dig”, översätter Jarred Meyer, 5 1/2 år.
På BMSL pre-school arbetar tre pedagoger med olika modersmål på varje avdelning. Tanken är att de konsekvent ska prata sitt eget språk med barnen – oavsett barnens språkliga nivå.
Barnen å sin sida tar hjälp av varandra när det är något de inte förstår.
– De fixar det själva. De sätter ihop sitt eget språk och löser kommunikationen utmärkt. Meningar som ”I have to plocka undan” och liknande hör man ofta, säger Maria Jacky, föreståndare på BMSL Pre-School.
För de flesta barnen är det ett eller två språk som ska läras in från grunden. Många har dessutom ytterligare ett språk med sig hemifrån.
– Jag skulle tippa på att vi har en 13–15 nationaliteter här. Just nu har vi barn som bland annat också pratar finska, kinesiska, bengali och persiska, säger Maria Jacky.
Bakom henne har barnen börjat välja böcker. På väggarna hänger en hylla för varje språk. Fastän alla inte kan läsa ännu, har de full koll på vilken fröken som läser de franska respektive svenska och engelska böckerna.
– För barn i den här åldern är det inte svårt. Barn upp till sex år har vad vi inom Montessori kallar för det absorberande sinnet – för dem krävs inget arbete vid inlärning, säger Maria Jacky och vänder sig till ett barn som behöver tröstas. När bekymret är överstökat berättar hon vidare om förskoleverksamheten.
– Det har ju funnits tvåspråkiga förskolor på flera ställen före oss. Men BMSL Pre-school är den första trespråkiga förskolan som jag känner till i Sverige.
Vid ett bord i barnhöjd sitter några flickor och ritar flaggor, sinsemellan talar de svenska.
– Oui, säger en av dem till fröken Faïka Ammar som går förbi.
– I´ts for mum, förklarar den andra för Tara Angelo.
I korridoren utanför hänger skyltar som uppmanar föräldrarna att ta med regnkläder och som upplyser om middagsvilan: ”Nous dormons. We are sleeping. Vi sover.”
– Det vi gör är inte så komplicerat! Vi fungerar precis som en flerspråkig familj där mamman talar ett språk och pappan ett annat, säger Maria Jacky.
För när allt kommer omkring, menar hon, är det inte enspråkigheten som är normen, utan flerspråkigheten.
– På många ställen i världen har man kanske ett byspråk, ett hemspråk och ett officiellt språk. Att ha minst två språk är normalt i väldigt många länder. Det är egentligen vi i Sverige som är lite udda som bara är enspråkiga."
Källa: http://www.sydsvenskan.se/lund/article203257/Har-pratar-ettaringarna-tre-sprak.html
Text: Annika Henning
Uppdaterad 13 december 2006 23.30 Publicerad 13 december 2006 23.30
Lund.Många av barnen kan bara svenska. Andra är både två- och trespråkiga när de börjar på BMSL Pre-School i Lund. Här pratar fröknarna franska, engelska och svenska med alla barn – från ett år och uppåt.
På avdelningen Tiger har barnen samlats i en förväntansfull ring. En efter en får de berätta om sina medhavda leksaker för den engelskspråkiga läraren Tara Angelo. En skällande leksakshund studsar fram bakom ryggen på en flicka. – Cute. Who gave it to you? frågar Tara Angelo, varpå det blir tyst en liten stund.
– Hon sa: ”Vem gedde den till dig”, översätter Jarred Meyer, 5 1/2 år.
På BMSL pre-school arbetar tre pedagoger med olika modersmål på varje avdelning. Tanken är att de konsekvent ska prata sitt eget språk med barnen – oavsett barnens språkliga nivå.
Barnen å sin sida tar hjälp av varandra när det är något de inte förstår.
– De fixar det själva. De sätter ihop sitt eget språk och löser kommunikationen utmärkt. Meningar som ”I have to plocka undan” och liknande hör man ofta, säger Maria Jacky, föreståndare på BMSL Pre-School.
För de flesta barnen är det ett eller två språk som ska läras in från grunden. Många har dessutom ytterligare ett språk med sig hemifrån.
– Jag skulle tippa på att vi har en 13–15 nationaliteter här. Just nu har vi barn som bland annat också pratar finska, kinesiska, bengali och persiska, säger Maria Jacky.
Bakom henne har barnen börjat välja böcker. På väggarna hänger en hylla för varje språk. Fastän alla inte kan läsa ännu, har de full koll på vilken fröken som läser de franska respektive svenska och engelska böckerna.
– För barn i den här åldern är det inte svårt. Barn upp till sex år har vad vi inom Montessori kallar för det absorberande sinnet – för dem krävs inget arbete vid inlärning, säger Maria Jacky och vänder sig till ett barn som behöver tröstas. När bekymret är överstökat berättar hon vidare om förskoleverksamheten.
– Det har ju funnits tvåspråkiga förskolor på flera ställen före oss. Men BMSL Pre-school är den första trespråkiga förskolan som jag känner till i Sverige.
Vid ett bord i barnhöjd sitter några flickor och ritar flaggor, sinsemellan talar de svenska.
– Oui, säger en av dem till fröken Faïka Ammar som går förbi.
– I´ts for mum, förklarar den andra för Tara Angelo.
I korridoren utanför hänger skyltar som uppmanar föräldrarna att ta med regnkläder och som upplyser om middagsvilan: ”Nous dormons. We are sleeping. Vi sover.”
– Det vi gör är inte så komplicerat! Vi fungerar precis som en flerspråkig familj där mamman talar ett språk och pappan ett annat, säger Maria Jacky.
För när allt kommer omkring, menar hon, är det inte enspråkigheten som är normen, utan flerspråkigheten.
– På många ställen i världen har man kanske ett byspråk, ett hemspråk och ett officiellt språk. Att ha minst två språk är normalt i väldigt många länder. Det är egentligen vi i Sverige som är lite udda som bara är enspråkiga."
Källa: http://www.sydsvenskan.se/lund/article203257/Har-pratar-ettaringarna-tre-sprak.html
Artikel ur Sydsvenskan på nätet."Bara fördelar med flerspråkighet enligt forskarna"
"Bara fördelar med flerspråkighet enligt forskarna
Text: Annika Henning
Uppdaterad 13 december 2006 23.30 Publicerad 13 december 2006 23.30
Lund.
Med trådlösa mikrofoner, anteckningsblock och ett stort ljudbord har fyra forskare observerat barnens tal från en hörna på BMSL Pre-School.
– Barnen springer runt och leker och pratar på som vanligt, säger Suzanne Schlyter, professor i Romanska språk vid Lunds universitet.
Intresset för flerspråkighet är stort bland allmänheten. Inom forskningsvärlden är det oändligt.
– Vi vet redan att det är mycket bra att lära in språk på ett tidigt stadium. Vad som är nytt här är att barnen är helt fria så att vi kan följa den naturliga kommunikationen i klassrummet, säger Suzanne Schlyter.
Projektet ”Trespråkig interaktion i Montessoriskola” ansöker med jämna mellanrum om mer pengar. Men tanken är att kunna följa barnen genom både förskola och grundskola.
– På sikt kommer språknivån att utvecklas och det är jättespännande som lingvist att se hur de använder båda sina språk i en mening, till exempel.
Suzanne Schlyter radar upp fördelarna med flerspråkighet och berättar att forskningen på senare tid nästan enbart pekar på de positiva aspekterna.
– För det första får barnen ännu ett europeiskt språk, vilket i förlängningen är väldigt viktig för arbetsmarknaden. Men sen har det också visat sig att barn blir intelligentare – de blir mer uppmärksamma och får en abstraktionsförmåga som många enspråkiga barn saknar.
För att illustrera innebörden beskriver hon ett experiment som gjorts där barn får frågan vilket ord som är längst: orm eller tändsticksask.
– Enspråkiga barn säger: orm är längst. Medan flerspråkiga istället har fått en mängd ord på olika saker och vet att tändsticksask är längst.
– Sen, fortsätter Suzanne Schlyter, finns det många undersökningar som visar att de så småningom blir mer flexibla och toleranta mot andra barn eftersom de fått erfarenhet från olika kulturer. Och i slutändan har man sett att de presterar bättre i alla möjliga skolämnen.
Finns det inga nackdelar med flerspråkighet?
– För tjugo år sedan trodde man det var farligt att lära sina barn flera språk. Men nu är det precis tvärtom. Processen kan vara lång och i början kan det kännas som ett enda sammelsurium av främmande ord. Sen kan det ju finnas barn som inte är språkintresserade och då är det viktigt att man inte pressar dem för hårt. Men grejen här är ju att ge möjlighet till flera språk – inte att tvinga på dem det."
Källa: http://www.sydsvenskan.se/lund/article203258/Bara-fordelar-med-flersprakighet-enligt-forskarna.html
Text: Annika Henning
Uppdaterad 13 december 2006 23.30 Publicerad 13 december 2006 23.30
Lund.
Med trådlösa mikrofoner, anteckningsblock och ett stort ljudbord har fyra forskare observerat barnens tal från en hörna på BMSL Pre-School.
– Barnen springer runt och leker och pratar på som vanligt, säger Suzanne Schlyter, professor i Romanska språk vid Lunds universitet.
Intresset för flerspråkighet är stort bland allmänheten. Inom forskningsvärlden är det oändligt.
– Vi vet redan att det är mycket bra att lära in språk på ett tidigt stadium. Vad som är nytt här är att barnen är helt fria så att vi kan följa den naturliga kommunikationen i klassrummet, säger Suzanne Schlyter.
Projektet ”Trespråkig interaktion i Montessoriskola” ansöker med jämna mellanrum om mer pengar. Men tanken är att kunna följa barnen genom både förskola och grundskola.
– På sikt kommer språknivån att utvecklas och det är jättespännande som lingvist att se hur de använder båda sina språk i en mening, till exempel.
Suzanne Schlyter radar upp fördelarna med flerspråkighet och berättar att forskningen på senare tid nästan enbart pekar på de positiva aspekterna.
– För det första får barnen ännu ett europeiskt språk, vilket i förlängningen är väldigt viktig för arbetsmarknaden. Men sen har det också visat sig att barn blir intelligentare – de blir mer uppmärksamma och får en abstraktionsförmåga som många enspråkiga barn saknar.
För att illustrera innebörden beskriver hon ett experiment som gjorts där barn får frågan vilket ord som är längst: orm eller tändsticksask.
– Enspråkiga barn säger: orm är längst. Medan flerspråkiga istället har fått en mängd ord på olika saker och vet att tändsticksask är längst.
– Sen, fortsätter Suzanne Schlyter, finns det många undersökningar som visar att de så småningom blir mer flexibla och toleranta mot andra barn eftersom de fått erfarenhet från olika kulturer. Och i slutändan har man sett att de presterar bättre i alla möjliga skolämnen.
Finns det inga nackdelar med flerspråkighet?
– För tjugo år sedan trodde man det var farligt att lära sina barn flera språk. Men nu är det precis tvärtom. Processen kan vara lång och i början kan det kännas som ett enda sammelsurium av främmande ord. Sen kan det ju finnas barn som inte är språkintresserade och då är det viktigt att man inte pressar dem för hårt. Men grejen här är ju att ge möjlighet till flera språk – inte att tvinga på dem det."
Källa: http://www.sydsvenskan.se/lund/article203258/Bara-fordelar-med-flersprakighet-enligt-forskarna.html
Resultat från enkätundersökningen. Amma Vs. Dia
Säger du att ditt barn diar?
JA 23 %
NEJ 76%
Säger du att ditt barn ammar?
JA 60%
NEJ 40
JA 23 %
NEJ 76%
Säger du att ditt barn ammar?
JA 60%
NEJ 40
lördag 5 juni 2010
Flerspråkighet. N åter i en språkfas.
N har legat stilla ett tag vad gäller att prata och säga nya ord, men nu börjar det åter komma igång. Ett tag har det varit mycker "eh eh eh" istället för de små ord hon använde flitigt för några månader sen. Men sen ett tag tillbaka börjar nya små ord komma fram. Just nu är det mycket k-ord som gäller.
Ex på ungerska ord hon kan:
-kavics (små sten)
-kukuccs (tittut)
-kaka (bajs)
-kakukk (gök)
-egy kettö három (ett två tre)
-gyertya (ljus)
Ex på persiska ord hon kan:
-kafsh (skor)
-didi (såg du)
-ono (den)
-yek do se (ett två tre)
-ji ji (mjölkcentralen aka mina bröst =)
-bodo bodo (spring spring)
-dada (att gå ut)
-jigi jigi (fåglar)
-gol (blomma)
-gosh (öra)
-pish pish (vyssja till sömns)
Ex på ljud hon härmar:
tåg
kvitter
kraxade kråka
bil
uggla
ko
tuta
syrsa
höna
hund
häst
fisk
snarkljud
Ex på ungerska ord hon kan:
-kavics (små sten)
-kukuccs (tittut)
-kaka (bajs)
-kakukk (gök)
-egy kettö három (ett två tre)
-gyertya (ljus)
Ex på persiska ord hon kan:
-kafsh (skor)
-didi (såg du)
-ono (den)
-yek do se (ett två tre)
-ji ji (mjölkcentralen aka mina bröst =)
-bodo bodo (spring spring)
-dada (att gå ut)
-jigi jigi (fåglar)
-gol (blomma)
-gosh (öra)
-pish pish (vyssja till sömns)
Ex på ljud hon härmar:
tåg
kvitter
kraxade kråka
bil
uggla
ko
tuta
syrsa
höna
hund
häst
fisk
snarkljud
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
