K läser och skriver...

Sen i slutet på november 2010 har K varit i en väldigt intensiv läs-och skriv fas. Efter senaste besöket i Spanien börja hon läsa och skriva mer på riktigt. Jag kan faktiskt se en koppling mellan den resan och hennes utveckling och avkodning av lästekniken. Sedan dess har det bara rullat på och man märker hur fascinerad hon själv är över det faktum att en helt ny värld har öppnat sig för henne.

Hon hittar ord att läsa överallt. Allifrån tidningar, skyltar, böcker, baksidan av mjölkpaket och till och med texter på kläder är av intresse. Hon tycker det är så roligt att skriva saker som vi sedan ska läsa och hon lyser upp när vi läser och det blir som hon hade menat att skriva. Som förälder blir man så lycklig av att se sitt barn skina av stolthet och glädje.

Nyss bad jag henne skriva följande mening:

HEY YAG KAN LÄSA Å SKRIVA = Hej, jag kan läsa och skriva.

Sen fortsatte hon själv och skrev:

YAG TYKER OM DEY= Jag tycker om dig.

Tidigare idag skulle vi läsa en bok till lillasyster och K ville läsa titeln på boken själv och det gick galant.
"Nasses blåsiga dag."

Processen i korthet:
Det hela började med att hon lärde sig bokstäverna, sedan gick vi vidare till att ljuda alla bokstäver, sedan började vi leka med stavelser och sen så satte hon ihop allt själv och började leka sig fram till att läsa enstaviga ord och sedan tvåstaviga och så vidare.

Flerspråkighet. Visste du att...

Att läsa för barn.

Det är viktigt för barnets språkutveckling att man läser för honom eller henne och på köpet får man en lugn och skön tillsammans. Man bör läsa en stund varje dag, om inte mer!


Barnets språk utvecklas i samspel med andra människor (Lev Vygotskij). Att prata med barn  redan från späd ålder är det bästa sättet att stimulera barnets språk. Det blir naturligt att prata med spädbarn om det man gör, tex när man badar, byter blöja, tar på kläder, matar och så vidare. Detta är en bra början för barnets språkkontakt.


Vid 9-10 månaders ålder kan barn redan ganska mycket om hur språket fungerar. De vet tex hur man bygger upp ett samtal och hur man kommunicerar genom ord. Från 1-3 år börjar börjar ord sättas ihop till meningar och sedan så är det full fart. Den här perioden är också en period då man provar sig fram genom att använda ord och meningar i olika sammanhang och betydelser. 


När barnet börjar prata öppnar sig en helt ny värld upp för det lilla barnet men också för föräldrarna som nu ser hur snabbt utveckligen kan gå. Vid 4 års ålder har det lilla barnet ett bra ordförråd, vilket byggs upp med raska steg. Några barn börjar även intressera sig för bokstäver och kan skriva sina namn. Det är viktigt att hjälpa barnet med att utöka sitt ordförråd och att utvecklas i sitt språk. Det gör man bäst genom att läsa högt tillsammans så ofta och mycket man bara orkar och barnet vill. Böcker och läsning är bra till mycket!


Läsningen tränar barnets fantasi, det blir mer kreativit, får bättre uppmärksamhet och får genom nya ord ökade möjligheter att beskriva komplicerade händelser och känslor. Även när barn har lärt sig att läsa själva är det viktigt att fortsätta med högläsning. Som vuxen kan man då välja en aningen mer komplicerad handling än det barnet klarar av att läsa själv. Dessutom kan man prata runt handligen tillsammans. På så sätt ger det ännu ett perspektiv och tillfälle att prata om berättelsen och känslor etc. Det är jättebra för språket att låta barn återberätta vad boken handlar om! Det ger tillfälle att använda språket och gräva efter ord och meningar för att få fram det man vill ha sagt.


Se till att variera det ni läser och glöm bort könsbundna böcker! Äventyrsböcker till pojkar och hästböcker till flickor tillhör det förflutna. Se också till att anpassa det ni läser från gång till gång. Ibland orkar barn sitta längre, ibland kortare, så man får känna efter. Orkar eller vill barnet inte lyssna blir inte lässtunden rolig för någon av er. Gör lässtunden till en mysig stund. Vi brukar sitta i kuddhörnan och läsa. Helst vill K och N sitta i knäet på oss när vi läser.


Det är också viktigt att komma ihåg att alla barn är olika, så språkutvecligen kan se olika ut för alla. Man ska aldrig stirra sig blind på alla olika åldrar för när barn ska börja prata eller säga sitt första ord. Alla barn är individuella individier och utvecklas därefter! Man utvecklas dessutom olika snabbt inom olika områden.

Flerspråkighet. Samla material.

K föddes i mitten på februari. Väl hemma med vår nyfödda bebis levde vi till en början, en månad eller så, i någon typ av dvala i yttre rymden! Sömnlösa nätter, plågsam amning, blöjbyten, rapningar, tröstlös gråtande mitt i natten och kolik tog ordentligt på krafterna. Man hade kort stubin och jag och S var så trötta och slitna att vi till slut tog ut det över varandra. Det är väldigt bra att man inte riktigt vet hur det är att varken föda barn eller att ta hand om barn, för om man bara hade en aning skulle nog befolkningstillväxten minska drastiskt! ;)

Efter den jobbiga uppförsbacken och med vårens ankomst vaknade även vi från vår sömnlösa dvala och började njuta av vi nu var tre i familjen. Både jag och och S har varit väldigt aktiva och medvetna över det faktum att flerspråkighet skulle bli en del av vår vardag. Just därför har vi också från början varit aktiva med att söka efter böcker, sånger, filmer och annat material som skulle kunna vara till hjälp för oss. Det behöver egentligen inte vara så svårt. Med den informationsteknologi som vi har nu för tiden så är dessa saker inte längre bort än en sökmotor på internet.

Men det finns även väldigt mycket tillgängligt på biblioteken. Jag har hittat många böcker på persiska, men även filmer och cd-skivor med sagor, sång och musik. Utbudet för ungerskan var lite mer begränsat men även där kunde man hitta böcker på ungerska. Har man dessutom möjlighet att resa till sitt land kan man köpa med sig massor av böcker, DVD, CD, spel och annat pedagogiskt stimulerande material. Brukar man inte åka själv så kanske vänner eller släktingar kan skicka saker.

Hur som helst finns det många sätt att samla på sig sådant material, men det finns även andra sätt att lösa saker på. Vi brukar nästan alltid direktöversätta böcker som inte är skrivna på våra respektive språk. Självklart översätter man inte varje ord, men det funkar jättebra. Så har vi gjort med alla svenska böcker som hon har fått sen vi började läsa för henne, vilket vi började med när hon var ett par månader gammal.

Jag kommer ihåg en period då K ville att vi skulle läsa vissa böcker på svenska. Trots att hon till 100% kunde  skilja på språken när hon talade, hade hon lite svårt att hålla isär vad de olika språken hette. Hon kunde tex säga "Mamma, läs den här boken på persiska". När jag väl började läsa var hon inte nöjd. "Nej mamma, på det andra sättet." "Menar du på svenska" brukade jag fråga och då blev det rätt.

Under samma period var hon också väldigt noggrann med vem av oss som skulle läsa vad. Jag fick tex inte läsa några ungerska böcker under den här tiden och S skulle inte läsa persiska böcker för henne. Hon brukade säga "Nej pappa, den brukar mamma läsa" eller tvärtom. Jag tror att hon på det här sättet började skilja på sina språk och skapade någon typ av ordning för sig själv. I början var det nog viktigt för henne att göra så, men det var en kortvarig period och sedan förändrades saker och ting igen.

Så är det självklart med alla aspekter som har med barn att göra. I takt med att de utvecklas får man börja tänka på nya saker att göra, man möts av nya utmaningar och ställs inför nya val. Samma sak gäller barnets språkutveckling, där olika perioder kräver olika sätt. Självklart är det även nu, som alltid, viktigt att lyssna på barnets signaler och behov, men utan att för den delen sluta vara kosekvent.