Olika typer av rim och ramsor.

Det finns många olika typer av rim och ramsor som är bra på olika sätt.Nedan följer några exempel och förklaringar.

Rim och ramsor: Utvecklar barns förmåga att uppmärksamma ljuden i språket. Det som är viktigt är uttalet av orden.

Blinka lilla stjärna
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är
I fjärran lockar du min syn
likt en diamant i skyn
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är
När den sköna sol gått ner
strax du kommer fram och ler
Börjar klar din stilla gång
glimma, glimma natten lång
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är...


Rytmramsor: I rytmramsor ligger tyngdpunkten på rytm, rörelse och ljudhärmning. De är inte alltid så meningsfulla.

Esicke desicke luntan tuntan
semeli maka kokeli kaka
östan västan stilla vind.
Ärtan pärtan piff puff.


Kalle lång
fick en gång
höra på en vacker sång:
ding dång ding dång.
Ut med dig för denna gång.


Fingerramsor: Är bra till att träna motorik, rytm och tal. Barnet övar sig att kombinera olika språkformer.

Jag vill ha mat - sa Tummetott
Var ska vi ta´t? - sa Slickepott
I mammas skafferi - sa Långeman
Vi törs inte - sa Gullebrand
För då springer lilla Vickevire och skvallrar!
Visa fram fingrarna.


Här kommer lilla Lisa ( Visa upp ett pekfinger ) .
och här kommer lille Per. ( Andra pekfingret ).
Dom ska gå till skogen, för att plocka bär. ("Gå" med händernas pek- och långfingrar, på golvet ) .
Men så börjar det å´ regna, ( "Smattra" med fingrarna mot golvet ).
och så börjar det å´ åska. ( Knytnävarna mot golvet och dundra som åska ).
och så kommer blixten! ( Slå händerna mot varann ).
Men då blir dom så rädda,
så då springer dom hem igen. ( "Spring" med fingrarna så dom hamnar bakom ryggen ).


Lekramsor: Lekramsor utvecklar barn sociala förmåga. Barn tränar att samarbeta och ta hänsyn till varandra.

Bro, bro breja
Två av de lekande står mitt emot varandra. De fattar varandras händer och sträcker upp dem så att de bildar en bro. De två är brovakterna. Den ene heter sol och den andre måne. Det är en hemlighet. Det är bara de själva som vet vem som heter vad. De andra håller varandra i händerna och i en lång rad går de genom bron och sjunger:

Bro bro breja
stockar och stenar
alla goda renar
ingen slipper här fram, här fram
förrän han säger sin käraste namn,
vad heter han?

De två brovakterna som stått med upplyftade händer fäller ner dem så att ett barn blir innestängd. Nu gungas den infångade fram och tillbaka, medan man sjunger:

Har du tagit prästens sko
prästens sko, prästens sko
har du tagit prästens sko
ja eller nej?

Björnen sover
Alla går runt i en ring, en björn ligger och sover i mitten av ringen.

Björnen sover,
björnen sover
i sitt lugna bo.
Han är inte farlig,
bara man är varlig.
men man kan dock.
men man kan dock;
honom aldrig TRO!

Vid ordet "tro" vaknar björnen och försöker få fatt i någon. Den som blir fångad blir nästa björn.

Ljudramsor: Ljudramsor uppmärksammar barn på olika ljud i omgivning. Är ett sätt att träna barnet på att sära olika språkljud och samtidigt som man tränar finmotoriken i språket.

Det kommer en mus
kryper och knallar
den hoppar och sprallar
den söker sig hus
och får den inte hus
Så säger det PIP!

Börja "gå" på barnets underarm och vandra upp. På "pip", petar (eller kittlar) du på barnets mage.


Sagoramsor: Sagoramsor berättar i diktform en saga. Stimulerar barns fantasi.

Bockarna Bruse
Lilla bocken Bruse trippa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej, ta inte mig.
Ta den som är efter mig.
Ta du mellanbocken.
Stor och fet och tjock en.

Mellanbocken Bruse trampa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej, ta inte mig.
Ta den som är efter mig.
Ta du stora bocken.
Stor och fet och tjock en.

Stora bocken Bruse klampa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
- Rädd för dig, det är jag ej.
Kom du bar upp till mig.
Sa den stora bocken, stor och fet och tjock en.

Stora bocken Bruse stånga trollet ner i ån,
och alla bockar Bruse går trygga över bron.
Nu är denna visan slut, bockarna går ofta ut,
att i skogen beta, äta och bli feta.


Sångramsor: Är ett sätt att uttrycka känslor, men också träna upp rösten, andningen och språkrytmen.

Ekorr'n satt i granen
Ekorr'n satt i granen,
skulle skala kottar
fick han höra barnen,
då fick han så bråttom.
Hoppa han från tallegren,
stötte han sitt lilla ben
och den långa ludna svansen.


Gick han till sin mamma
på den gröna ängen
fick han med detsamma
krypa ner i sängen.
Beska pillren fick han så,
plåster på sin lilla tå
och ett varmt omslag om svansen


Bokstavsramsor: Här läggs extra vikt på uttalet av vissa ljud.

Färgsången
Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud
röd, röd, röd är rocken som jag bär
allt som är rött, rött
tycker jag är vackert
för min lilla vän är brandmannen.

Blå, blå, blå är mössan på mitt huvud
blå, blå, blå är rocken som jag bär
allt som är blått, blått
tycker jag är vackert
för min lilla vän är sjömannen.

Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud
grön, grön, grön är rocken som jag bär
allt som är grönt, grönt
tycker jag är vackert
för min lilla vän är jägaren.

Rörelseramsor: Uppmuntrar barn till att röra på sig och att träna motorik, balans och koordination.

Huvud, axlar, knä och tå
Huvud, axlar, knä och tå - knä och tå.
Ögon, öron, kinden klappen får
Huvud, axlar, knä och tå - knä och tå.

Vidrör de kroppsdelar som sjungs, ev kan man stegra hastigheten när man sjunger den flera gånger.

Rim, ramsor och sånger.

Barn lär sig så otroligt mycket genom sång, musik, rörelse och ramsor. Det är ett otroligt bra sätt att stimulera barn på språkligt. Det är enkelt och kräver inte stora resurser för att sättaman ska kunna genomföra det. Det räcker med att lära sig några ramsor, låna skivor på biblioteket eller att sätta på radion. Det vi har upptäckt med våra barn är att man faktiskt stimulerar bättre om man inte bara koncentrerar sig på att lyssna på barnmusik utan att vidga vyerna och låta barnen lyssna på en blandad kompott, allt ifrån klassiskt, pop, hip hop och allt annat där emellan. För våra barn har det också blivit mycket persisk och ungersk musik, vilket har varit naturligt för musiken är en stor del av språket och vår kulturella bakgrund. Förutom den rytmiska aspekten av sånger och visor är det också den repetitiva aspekten som är viktigt och funkar väldigt bra för barns inlärningsförmåga. Dessutom har vi med våra barn även lyssnat mycket på musik och barnmusik på andra språk. Vi har bland annat lyssnat på arabisk musik, turkisk musik, kurdisk musik, salsa, flamenco, afrikansk musik, Balkanrytmer etc. När K var två år och åtta månader kunde hon sjunga följande sång på spanska;

Arróz con leche
Arróz con leche,me quiero casar
con una señorita de San Nicolás
que sepa coser
que sepa bordar
que sepa abrir la puerta
para ir a jugar.

Yo soy la viudita del barrio de Rey
Me quiero casar y no sé con quién
Con ésta sí
con éste no
con esta señorita
me caso yo.

Redan tidigt börjar bebisar känna igen små ramsor som vi sjunger för de och inte långt där efter börjar de försöka att sjunga med. N var inte ens ett år då hon kunde nynna och sjunga några riktiga ord och några väldigt bra och passande påhittade ord på en persisk sång man sjunger när man gungar barn ”Tap tap abbasi tap tap abassi khoda Lisa ro (barnets namn) nandazi”. Det var otroligt imponerande att höra henne sjunga den här lilla visan och hon gjorde det så bra. Det som också var imponerande var att vi faktiskt hade spenderat och spenderar mindre till på att sjunga, läsa, leka och på andra sätt aktivt stimulera N i jämförelse med K, men ändå hade hon lärt sig den så bra. Det har vi dåligt samvete för, men det dåliga samvete mildras något när vi ser att hennes utveckling håller samma standard och mått som Ks. Det dröjde inte lång tid innan hon behärskade fler och fler små visor och sånger.

Ett annat sätt att göra barn språkmedvetna är att låta dem titta på andra barn när de sjunger och pratar. Det kan man göra väldigt lätt nu för tiden genom att klicka sig fram till olika videos på You Tube. Förutom att man där kan hitta sagor, barnmusik, tecknad barnprogram på olika språk finns det oräknelig videos med barn som gör allt mellan himmel och jord. Det kan vara roligt för barnen att höra och lära sig nya sånger, men K tyckte framförallt om att höra andra barn sjunga sånger hon kunde själv.

Vissa barn som är språkligt medvetna tenderar att leka med språket på olika sätt också. Det har vi märkt ganska mycket med K. Hon hittar på rim, sånger och kluriga språkskämt. Det ger en känsla av att hon faktiskt känner sig bekväm med sina språk. Vi började också relativt tidigt att leka med stavelser. Det kändes som ett roligt sätt att introducera det faktum att ord kan delas upp och brytas ner på olika sätt. Det tog inte lång tid innan hon själv började förstå principen och använda sig av det för att leka med orden. Man kan även introducera motsatsord som ett sätt at leka. Hon säger ett ord så får jag säga det motsatta ordet, och sedan byter man så jag börjar först. Det finns mycket man kan prova att göra men det är viktigt att vara lyhörd för vad ens barn uttrycker. Faller det barnet inte i smaken kan det bara vara så att det är lite för tidigt och man ska ta hänsyn till det och prova igen om några veckor eller månader.

Kom som vanligt ihåg att ge barnet tid att tänka innan de ska prata. Det är ofantligt viktigt att ha tålamod när man pratar med barn, för en av de västa sakerna man kan göra att stressa barn och avsluta deras meningar. Man måste dessutom komma ihåg att barnet inte ska känna sig tvunget att prestera på nåt sätt. Det räcker att man själv som förälder är medveten om de olika valen man gör för att stimulera sitt barn och sedan infiltrerar det i barnets vardagliga lekande. Ingen press, ingen stress, lek är grunden till allt lärande! =)

I nästa inlägg kommer exempel på vilka olika typer av rim, ramsor och sånger det finns och på vilket sätt de kan stimulera ditt barn. Jag lägger även ut konkreta exempel på sånger och visor.

Ordförråd.

Ns ordförråd.

Ur mina minnesanteckningar:

10/7 2010
"N har lärt sig många nya ord. Det är nya ord varje dag och det är väldigt imponerande! Jag önskar bara jag kunde hänga med och skriva ner allt. Det känns som att det är mycket jag missar. Dessutom har hon börjart svara på svenska "ja ja" när någon pratar svenska med henne. Så roligt!!!

kafsh  skor   
goje   tomat
moje  ögonfrans
abro  ögonbryn
bede  ge
dada  gå ut
Azi
mane  min
on    den där  
in     den här
ketab  bok
kafshdooz   nyckelpiga
ab      vatten
magas fluga
dali     tittut
mosh  mus
ghoh   svan
moz    banan
jiz       farligt
abbazi  leka med vatten
tapbazi  gunga

Läten:
uggla, katt, hund, syrsa, åsna, tupp, höna, fågel, fisk, kanin"

Ns ordförråd.

Ns (född -09) spåkutveckling har varit explosionsartad  den senaste månaden. Det kommer nya ord varje dag. Hon överraskar både mig och S med språket och ord hon använder.
Urdrag ur mina minnesanteckningar:

21/6 2010
" Den senaste månaden har varit i en intensiv språkperiod. Hon härmar alla ord och ljud hon hör och hon vill så väldigt gärna prata. hon uppreprar praktiskt taget allt man ber henne säga.

Nya (& gamla) ord:

persiska:
ab      vatten
kaj     kotte
hobab såpbubblor
nä      nej

ungerska:
bobi  såpbubblor
bibi    litet sår
me     bi
víz     vatten
nem   nej. "

Flerspråkighet. N i en språkfas

Hej!

N fyllde 1 år för några dagar sedan. Otroligt hur snabbt tiden rinner iväg!
Hon har dessutom kommit in i en väldigt intensiv språkutvecklingsfas. Hon pratar, pratar och pratar. Hon är så otroligt engagerad när hon pratar och kommunicerar med oss, både verbalt och med kroppen. Vi har märkt att henne förmåga att härma ljud och ord har blivit mycket bättre.

De senaste exemplen är; krokodil (både persiska och ungerska), ödla (gyík på ungerska), kanin (khargosh på persiska). Det är även läten på djur och annat som plussas på det hon redan kan. Dessutom har hon upptäckt att hon kan göra klickljud genom att slå tungan mot gomen.
Inte nog med att hennes utveckling vad gäller att prata och låta har gått fram, vi blir även dagligen förbluffade över hur mycket av det vi säger hon faktiskt förstår. Det är otroligt mycket!

Ett exempel;
Hon går runt då jag plötsligt ser att hon plockat upp något opassande.
-N, ge det där till mamma! Det är farligt! / Nej N, du får inte!
Om det är något hon inte är speciellt intresserad av kommer hon direkt och ger mig det. Om det däremot är något hon väldigt gärna vill ha (tex pennor, fjärrkontroll, musen till datorn etc) så börjar hon le stort och sakta backa!

Ett annat exempel;
 Jag misstänker att hon har stoppat nåt i munnen.
-N, vad har du i munnen? Säg "aaaa"!
Varpå hon säger fint "aaaa" och gapar så jag kan titta.

Ett tredje;
 Jag sitter i kuddhörnan i barnens rum.
-N, gå och hämta boken med kossan så läser vi den.
N springer genast iväg och hämtar boken med kossan. När hon börjar närma sig mig så vänder hon sig och backar resten av vägen för att parkera sin lilla rumpa i mitt knä.

Ett fjärde,
Hon ska nattas och är i sin spjälsäng.
-N, lägg dig på kudden och sov nu! (Jag får så klart upprepa det ett par gånger, för det gör hon inte gärna.)
Hon tittar skeptiskt på kudden och slutligen lägger hon sig för att göra mig nöjd. Det dröjer inte många sekunder innan hon är på fötterna igen, skakar galler och leker att hon är en apa. (Hon skakar fram och tillbakaoch låter som en apa! Detta kan man även be henne göra på beställning :)

Vi har ett täcke hemma med olika djur på. Frågar man henne var de olika djuren är kan hon nu peka ut krokodilen, flodhästen och elefanten.

Det är ofattbart hur mycket som händer på ett år!

Flerspråkighet. Visste du att...

Att läsa för barn.

Det är viktigt för barnets språkutveckling att man läser för honom eller henne och på köpet får man en lugn och skön tillsammans. Man bör läsa en stund varje dag, om inte mer!


Barnets språk utvecklas i samspel med andra människor (Lev Vygotskij). Att prata med barn  redan från späd ålder är det bästa sättet att stimulera barnets språk. Det blir naturligt att prata med spädbarn om det man gör, tex när man badar, byter blöja, tar på kläder, matar och så vidare. Detta är en bra början för barnets språkkontakt.


Vid 9-10 månaders ålder kan barn redan ganska mycket om hur språket fungerar. De vet tex hur man bygger upp ett samtal och hur man kommunicerar genom ord. Från 1-3 år börjar börjar ord sättas ihop till meningar och sedan så är det full fart. Den här perioden är också en period då man provar sig fram genom att använda ord och meningar i olika sammanhang och betydelser. 


När barnet börjar prata öppnar sig en helt ny värld upp för det lilla barnet men också för föräldrarna som nu ser hur snabbt utveckligen kan gå. Vid 4 års ålder har det lilla barnet ett bra ordförråd, vilket byggs upp med raska steg. Några barn börjar även intressera sig för bokstäver och kan skriva sina namn. Det är viktigt att hjälpa barnet med att utöka sitt ordförråd och att utvecklas i sitt språk. Det gör man bäst genom att läsa högt tillsammans så ofta och mycket man bara orkar och barnet vill. Böcker och läsning är bra till mycket!


Läsningen tränar barnets fantasi, det blir mer kreativit, får bättre uppmärksamhet och får genom nya ord ökade möjligheter att beskriva komplicerade händelser och känslor. Även när barn har lärt sig att läsa själva är det viktigt att fortsätta med högläsning. Som vuxen kan man då välja en aningen mer komplicerad handling än det barnet klarar av att läsa själv. Dessutom kan man prata runt handligen tillsammans. På så sätt ger det ännu ett perspektiv och tillfälle att prata om berättelsen och känslor etc. Det är jättebra för språket att låta barn återberätta vad boken handlar om! Det ger tillfälle att använda språket och gräva efter ord och meningar för att få fram det man vill ha sagt.


Se till att variera det ni läser och glöm bort könsbundna böcker! Äventyrsböcker till pojkar och hästböcker till flickor tillhör det förflutna. Se också till att anpassa det ni läser från gång till gång. Ibland orkar barn sitta längre, ibland kortare, så man får känna efter. Orkar eller vill barnet inte lyssna blir inte lässtunden rolig för någon av er. Gör lässtunden till en mysig stund. Vi brukar sitta i kuddhörnan och läsa. Helst vill K och N sitta i knäet på oss när vi läser.


Det är också viktigt att komma ihåg att alla barn är olika, så språkutvecligen kan se olika ut för alla. Man ska aldrig stirra sig blind på alla olika åldrar för när barn ska börja prata eller säga sitt första ord. Alla barn är individuella individier och utvecklas därefter! Man utvecklas dessutom olika snabbt inom olika områden.

Flerspråkighet. Lek, grunden till allt lärande.

Vi har länge haft problem med att få K att sitta kvar vid bordet när hon äter. Nu har vi dock börjat leka en lek då vi äter som är så bra. Det håller henne på plats och det är bra för språket.

Jag lät henne måla med vattenfärg på två A4-ark. Sedan klippe jag jag ut sex rutor per A4 och hon fick tillsammans med mig bestämma vad vi skulle skriva för ord på lapparna.
Följande ord blev det: skog, varg, krokodil, dagis, kläder, kärlek, familj, djur, stjärnor, mat, böcker och cykel.

Vi fortsatte med att rita små figurer vid orden så att även K skulle förstå vilka ord som stod på lapparna. Vi vände på högen med orden nedåt och lade den mitt på bordet. K tog upp en lapp åt gången och vi turades om med att prata om orden. Självklart försöker jag och S hålla igång samtalet med frågor och påståenden så det är intressant för K. Roligt, enkelt och språkstimulerande!

Kom som vanligt ihåg att ge barnet tid att tänka och sedan prata!

Flerspråkighet. Samla material.

K föddes i mitten på februari. Väl hemma med vår nyfödda bebis levde vi till en början, en månad eller så, i någon typ av dvala i yttre rymden! Sömnlösa nätter, plågsam amning, blöjbyten, rapningar, tröstlös gråtande mitt i natten och kolik tog ordentligt på krafterna. Man hade kort stubin och jag och S var så trötta och slitna att vi till slut tog ut det över varandra. Det är väldigt bra att man inte riktigt vet hur det är att varken föda barn eller att ta hand om barn, för om man bara hade en aning skulle nog befolkningstillväxten minska drastiskt! ;)

Efter den jobbiga uppförsbacken och med vårens ankomst vaknade även vi från vår sömnlösa dvala och började njuta av vi nu var tre i familjen. Både jag och och S har varit väldigt aktiva och medvetna över det faktum att flerspråkighet skulle bli en del av vår vardag. Just därför har vi också från början varit aktiva med att söka efter böcker, sånger, filmer och annat material som skulle kunna vara till hjälp för oss. Det behöver egentligen inte vara så svårt. Med den informationsteknologi som vi har nu för tiden så är dessa saker inte längre bort än en sökmotor på internet.

Men det finns även väldigt mycket tillgängligt på biblioteken. Jag har hittat många böcker på persiska, men även filmer och cd-skivor med sagor, sång och musik. Utbudet för ungerskan var lite mer begränsat men även där kunde man hitta böcker på ungerska. Har man dessutom möjlighet att resa till sitt land kan man köpa med sig massor av böcker, DVD, CD, spel och annat pedagogiskt stimulerande material. Brukar man inte åka själv så kanske vänner eller släktingar kan skicka saker.

Hur som helst finns det många sätt att samla på sig sådant material, men det finns även andra sätt att lösa saker på. Vi brukar nästan alltid direktöversätta böcker som inte är skrivna på våra respektive språk. Självklart översätter man inte varje ord, men det funkar jättebra. Så har vi gjort med alla svenska böcker som hon har fått sen vi började läsa för henne, vilket vi började med när hon var ett par månader gammal.

Jag kommer ihåg en period då K ville att vi skulle läsa vissa böcker på svenska. Trots att hon till 100% kunde  skilja på språken när hon talade, hade hon lite svårt att hålla isär vad de olika språken hette. Hon kunde tex säga "Mamma, läs den här boken på persiska". När jag väl började läsa var hon inte nöjd. "Nej mamma, på det andra sättet." "Menar du på svenska" brukade jag fråga och då blev det rätt.

Under samma period var hon också väldigt noggrann med vem av oss som skulle läsa vad. Jag fick tex inte läsa några ungerska böcker under den här tiden och S skulle inte läsa persiska böcker för henne. Hon brukade säga "Nej pappa, den brukar mamma läsa" eller tvärtom. Jag tror att hon på det här sättet började skilja på sina språk och skapade någon typ av ordning för sig själv. I början var det nog viktigt för henne att göra så, men det var en kortvarig period och sedan förändrades saker och ting igen.

Så är det självklart med alla aspekter som har med barn att göra. I takt med att de utvecklas får man börja tänka på nya saker att göra, man möts av nya utmaningar och ställs inför nya val. Samma sak gäller barnets språkutveckling, där olika perioder kräver olika sätt. Självklart är det även nu, som alltid, viktigt att lyssna på barnets signaler och behov, men utan att för den delen sluta vara kosekvent.

Flerspråkighet. Visste du att...

Språklig socialisation är ett ämne som dök upp under lärarutbildningen, vilket jag tycker att det är väldigt intressant. Som mycket annat som skiljer sig från kultur till kultur så gäller detsamma för den språkliga socialisationen.

Man har identifierat två grundläggande sätt att kommunicera med barn. Det ena sättet är situationsberoende och med barnet i fokus. Föräldrar och andra vuxna ser barnet som en likvärdig samtalspartner, men som anpassar sitt tal till barnets nivå. Vuxna anpassar sitt språk genom förenklingar i språket. Man pratar i långsam takt, ständiga upprepningar och en förenklad grammatik. Denna typ av samtal är vanlig bland medelklassen i västvärlden. Det andra sättet är situationsberoende och barnet tilltalas relativt lite av omgivningen eftersom man inte anser att barnet är en likvärdig partner.

Vad blir då resultatet? Jo, att barn från en barncentrerad kultur är vana att förlita sig på vuxna, medan situationscentrerade barn i högre grad väljer att kommunicera med jämnåriga. Det kommunikationsmönster som finns i hemmet är en viktig faktor i det komminukationsmönster som sedan skapas i skolan mellan barnet och läraren, samt med jämnåriga kamrater.

Barn som är i början av sin språkutveckling behöver konkreta upplevelser av saker och ting. De behöver situationsbundna aktiviteter på plats, eller bilder och annat för att ta till sig en grundläggande kommunikativ förmåga. I och med att barnet blir äldre har han/hon mer behov av språkliga utmaningar  för att språket på längre sikt ska kunna befästas och användas mer komplext.

Därför anser jag att det är viktigt att man litar på barnets förmåga att lära och inte underskatta det. Det är viktigt att man kan uppskatta den nivå ens barn är på för att kunna tillgodose barnets behov till utmaning och stimulans, för han/hon på så sätt ska kunna utvecklas. Det är viktigt nästan i alla sammanhang, även i det språkliga, att ge barn tid på olika sätt. Att ge barnet utrymme och tid för att ta till sig den nya kusnkapen, att förse barnet med verktyg för att kunna utvecklas, att ge barnet tid att tänka och formulera sina svar och att framförallt ha tålamod och uppmuntra! 

Klicka här om du vill veta mer språklig socialisation.

Flerspråkighet. Vi börjar från början....

Välkommen!

Ja det är väl lika bra att ta det från början.
När vi väntade vår första dotter förstod vi att det var mycket som behövdes diskuteras, planeras och kompromissas. Det var allt ifrån vad hon skulle få heta till vilken vagn vi skulle ha och en massa andra saker. Men det som egentligen aldrig diskuterades utan snarare bara konstaterades var att vi ville prata våra respektive modersmål med henne. Det kändes helt enkelt mest naturligt. Min kille S har en ungersk mor och en svensk far. Själv är jag född i Iran men bosatt i Sverige sedan 1987. Men förutom att det kändes naturligt för oss var det mycket annat vi hade i åtanke

Här är några viktiga punkter:

• att hon skulle kunna kommunicera med familjen och släktingar

• att hon skulle känna sig självsäker och hemma bland alla tre nationaliteter

• att hon skulle kunna ta del av barnkulturen från respektive land

• att flera språk i bagaget skulle berika henne som person

• att sådana språkkunskaper skulle ge henne framtida möjligheter

• att hon förhoppningsvis skulle känna sig mer komplett i denna kompott av flerspråkighet och flerkulturighet (hittar på egna ord här :)