Olika typer av rim och ramsor.

Det finns många olika typer av rim och ramsor som är bra på olika sätt.Nedan följer några exempel och förklaringar.

Rim och ramsor: Utvecklar barns förmåga att uppmärksamma ljuden i språket. Det som är viktigt är uttalet av orden.

Blinka lilla stjärna
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är
I fjärran lockar du min syn
likt en diamant i skyn
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är
När den sköna sol gått ner
strax du kommer fram och ler
Börjar klar din stilla gång
glimma, glimma natten lång
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är...


Rytmramsor: I rytmramsor ligger tyngdpunkten på rytm, rörelse och ljudhärmning. De är inte alltid så meningsfulla.

Esicke desicke luntan tuntan
semeli maka kokeli kaka
östan västan stilla vind.
Ärtan pärtan piff puff.


Kalle lång
fick en gång
höra på en vacker sång:
ding dång ding dång.
Ut med dig för denna gång.


Fingerramsor: Är bra till att träna motorik, rytm och tal. Barnet övar sig att kombinera olika språkformer.

Jag vill ha mat - sa Tummetott
Var ska vi ta´t? - sa Slickepott
I mammas skafferi - sa Långeman
Vi törs inte - sa Gullebrand
För då springer lilla Vickevire och skvallrar!
Visa fram fingrarna.


Här kommer lilla Lisa ( Visa upp ett pekfinger ) .
och här kommer lille Per. ( Andra pekfingret ).
Dom ska gå till skogen, för att plocka bär. ("Gå" med händernas pek- och långfingrar, på golvet ) .
Men så börjar det å´ regna, ( "Smattra" med fingrarna mot golvet ).
och så börjar det å´ åska. ( Knytnävarna mot golvet och dundra som åska ).
och så kommer blixten! ( Slå händerna mot varann ).
Men då blir dom så rädda,
så då springer dom hem igen. ( "Spring" med fingrarna så dom hamnar bakom ryggen ).


Lekramsor: Lekramsor utvecklar barn sociala förmåga. Barn tränar att samarbeta och ta hänsyn till varandra.

Bro, bro breja
Två av de lekande står mitt emot varandra. De fattar varandras händer och sträcker upp dem så att de bildar en bro. De två är brovakterna. Den ene heter sol och den andre måne. Det är en hemlighet. Det är bara de själva som vet vem som heter vad. De andra håller varandra i händerna och i en lång rad går de genom bron och sjunger:

Bro bro breja
stockar och stenar
alla goda renar
ingen slipper här fram, här fram
förrän han säger sin käraste namn,
vad heter han?

De två brovakterna som stått med upplyftade händer fäller ner dem så att ett barn blir innestängd. Nu gungas den infångade fram och tillbaka, medan man sjunger:

Har du tagit prästens sko
prästens sko, prästens sko
har du tagit prästens sko
ja eller nej?

Björnen sover
Alla går runt i en ring, en björn ligger och sover i mitten av ringen.

Björnen sover,
björnen sover
i sitt lugna bo.
Han är inte farlig,
bara man är varlig.
men man kan dock.
men man kan dock;
honom aldrig TRO!

Vid ordet "tro" vaknar björnen och försöker få fatt i någon. Den som blir fångad blir nästa björn.

Ljudramsor: Ljudramsor uppmärksammar barn på olika ljud i omgivning. Är ett sätt att träna barnet på att sära olika språkljud och samtidigt som man tränar finmotoriken i språket.

Det kommer en mus
kryper och knallar
den hoppar och sprallar
den söker sig hus
och får den inte hus
Så säger det PIP!

Börja "gå" på barnets underarm och vandra upp. På "pip", petar (eller kittlar) du på barnets mage.


Sagoramsor: Sagoramsor berättar i diktform en saga. Stimulerar barns fantasi.

Bockarna Bruse
Lilla bocken Bruse trippa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej, ta inte mig.
Ta den som är efter mig.
Ta du mellanbocken.
Stor och fet och tjock en.

Mellanbocken Bruse trampa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej, ta inte mig.
Ta den som är efter mig.
Ta du stora bocken.
Stor och fet och tjock en.

Stora bocken Bruse klampa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
- Rädd för dig, det är jag ej.
Kom du bar upp till mig.
Sa den stora bocken, stor och fet och tjock en.

Stora bocken Bruse stånga trollet ner i ån,
och alla bockar Bruse går trygga över bron.
Nu är denna visan slut, bockarna går ofta ut,
att i skogen beta, äta och bli feta.


Sångramsor: Är ett sätt att uttrycka känslor, men också träna upp rösten, andningen och språkrytmen.

Ekorr'n satt i granen
Ekorr'n satt i granen,
skulle skala kottar
fick han höra barnen,
då fick han så bråttom.
Hoppa han från tallegren,
stötte han sitt lilla ben
och den långa ludna svansen.


Gick han till sin mamma
på den gröna ängen
fick han med detsamma
krypa ner i sängen.
Beska pillren fick han så,
plåster på sin lilla tå
och ett varmt omslag om svansen


Bokstavsramsor: Här läggs extra vikt på uttalet av vissa ljud.

Färgsången
Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud
röd, röd, röd är rocken som jag bär
allt som är rött, rött
tycker jag är vackert
för min lilla vän är brandmannen.

Blå, blå, blå är mössan på mitt huvud
blå, blå, blå är rocken som jag bär
allt som är blått, blått
tycker jag är vackert
för min lilla vän är sjömannen.

Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud
grön, grön, grön är rocken som jag bär
allt som är grönt, grönt
tycker jag är vackert
för min lilla vän är jägaren.

Rörelseramsor: Uppmuntrar barn till att röra på sig och att träna motorik, balans och koordination.

Huvud, axlar, knä och tå
Huvud, axlar, knä och tå - knä och tå.
Ögon, öron, kinden klappen får
Huvud, axlar, knä och tå - knä och tå.

Vidrör de kroppsdelar som sjungs, ev kan man stegra hastigheten när man sjunger den flera gånger.

Rim, ramsor och sånger.

Barn lär sig så otroligt mycket genom sång, musik, rörelse och ramsor. Det är ett otroligt bra sätt att stimulera barn på språkligt. Det är enkelt och kräver inte stora resurser för att sättaman ska kunna genomföra det. Det räcker med att lära sig några ramsor, låna skivor på biblioteket eller att sätta på radion. Det vi har upptäckt med våra barn är att man faktiskt stimulerar bättre om man inte bara koncentrerar sig på att lyssna på barnmusik utan att vidga vyerna och låta barnen lyssna på en blandad kompott, allt ifrån klassiskt, pop, hip hop och allt annat där emellan. För våra barn har det också blivit mycket persisk och ungersk musik, vilket har varit naturligt för musiken är en stor del av språket och vår kulturella bakgrund. Förutom den rytmiska aspekten av sånger och visor är det också den repetitiva aspekten som är viktigt och funkar väldigt bra för barns inlärningsförmåga. Dessutom har vi med våra barn även lyssnat mycket på musik och barnmusik på andra språk. Vi har bland annat lyssnat på arabisk musik, turkisk musik, kurdisk musik, salsa, flamenco, afrikansk musik, Balkanrytmer etc. När K var två år och åtta månader kunde hon sjunga följande sång på spanska;

Arróz con leche
Arróz con leche,me quiero casar
con una señorita de San Nicolás
que sepa coser
que sepa bordar
que sepa abrir la puerta
para ir a jugar.

Yo soy la viudita del barrio de Rey
Me quiero casar y no sé con quién
Con ésta sí
con éste no
con esta señorita
me caso yo.

Redan tidigt börjar bebisar känna igen små ramsor som vi sjunger för de och inte långt där efter börjar de försöka att sjunga med. N var inte ens ett år då hon kunde nynna och sjunga några riktiga ord och några väldigt bra och passande påhittade ord på en persisk sång man sjunger när man gungar barn ”Tap tap abbasi tap tap abassi khoda Lisa ro (barnets namn) nandazi”. Det var otroligt imponerande att höra henne sjunga den här lilla visan och hon gjorde det så bra. Det som också var imponerande var att vi faktiskt hade spenderat och spenderar mindre till på att sjunga, läsa, leka och på andra sätt aktivt stimulera N i jämförelse med K, men ändå hade hon lärt sig den så bra. Det har vi dåligt samvete för, men det dåliga samvete mildras något när vi ser att hennes utveckling håller samma standard och mått som Ks. Det dröjde inte lång tid innan hon behärskade fler och fler små visor och sånger.

Ett annat sätt att göra barn språkmedvetna är att låta dem titta på andra barn när de sjunger och pratar. Det kan man göra väldigt lätt nu för tiden genom att klicka sig fram till olika videos på You Tube. Förutom att man där kan hitta sagor, barnmusik, tecknad barnprogram på olika språk finns det oräknelig videos med barn som gör allt mellan himmel och jord. Det kan vara roligt för barnen att höra och lära sig nya sånger, men K tyckte framförallt om att höra andra barn sjunga sånger hon kunde själv.

Vissa barn som är språkligt medvetna tenderar att leka med språket på olika sätt också. Det har vi märkt ganska mycket med K. Hon hittar på rim, sånger och kluriga språkskämt. Det ger en känsla av att hon faktiskt känner sig bekväm med sina språk. Vi började också relativt tidigt att leka med stavelser. Det kändes som ett roligt sätt att introducera det faktum att ord kan delas upp och brytas ner på olika sätt. Det tog inte lång tid innan hon själv började förstå principen och använda sig av det för att leka med orden. Man kan även introducera motsatsord som ett sätt at leka. Hon säger ett ord så får jag säga det motsatta ordet, och sedan byter man så jag börjar först. Det finns mycket man kan prova att göra men det är viktigt att vara lyhörd för vad ens barn uttrycker. Faller det barnet inte i smaken kan det bara vara så att det är lite för tidigt och man ska ta hänsyn till det och prova igen om några veckor eller månader.

Kom som vanligt ihåg att ge barnet tid att tänka innan de ska prata. Det är ofantligt viktigt att ha tålamod när man pratar med barn, för en av de västa sakerna man kan göra att stressa barn och avsluta deras meningar. Man måste dessutom komma ihåg att barnet inte ska känna sig tvunget att prestera på nåt sätt. Det räcker att man själv som förälder är medveten om de olika valen man gör för att stimulera sitt barn och sedan infiltrerar det i barnets vardagliga lekande. Ingen press, ingen stress, lek är grunden till allt lärande! =)

I nästa inlägg kommer exempel på vilka olika typer av rim, ramsor och sånger det finns och på vilket sätt de kan stimulera ditt barn. Jag lägger även ut konkreta exempel på sånger och visor.

Flerspråkighet. Samla material.

K föddes i mitten på februari. Väl hemma med vår nyfödda bebis levde vi till en början, en månad eller så, i någon typ av dvala i yttre rymden! Sömnlösa nätter, plågsam amning, blöjbyten, rapningar, tröstlös gråtande mitt i natten och kolik tog ordentligt på krafterna. Man hade kort stubin och jag och S var så trötta och slitna att vi till slut tog ut det över varandra. Det är väldigt bra att man inte riktigt vet hur det är att varken föda barn eller att ta hand om barn, för om man bara hade en aning skulle nog befolkningstillväxten minska drastiskt! ;)

Efter den jobbiga uppförsbacken och med vårens ankomst vaknade även vi från vår sömnlösa dvala och började njuta av vi nu var tre i familjen. Både jag och och S har varit väldigt aktiva och medvetna över det faktum att flerspråkighet skulle bli en del av vår vardag. Just därför har vi också från början varit aktiva med att söka efter böcker, sånger, filmer och annat material som skulle kunna vara till hjälp för oss. Det behöver egentligen inte vara så svårt. Med den informationsteknologi som vi har nu för tiden så är dessa saker inte längre bort än en sökmotor på internet.

Men det finns även väldigt mycket tillgängligt på biblioteken. Jag har hittat många böcker på persiska, men även filmer och cd-skivor med sagor, sång och musik. Utbudet för ungerskan var lite mer begränsat men även där kunde man hitta böcker på ungerska. Har man dessutom möjlighet att resa till sitt land kan man köpa med sig massor av böcker, DVD, CD, spel och annat pedagogiskt stimulerande material. Brukar man inte åka själv så kanske vänner eller släktingar kan skicka saker.

Hur som helst finns det många sätt att samla på sig sådant material, men det finns även andra sätt att lösa saker på. Vi brukar nästan alltid direktöversätta böcker som inte är skrivna på våra respektive språk. Självklart översätter man inte varje ord, men det funkar jättebra. Så har vi gjort med alla svenska böcker som hon har fått sen vi började läsa för henne, vilket vi började med när hon var ett par månader gammal.

Jag kommer ihåg en period då K ville att vi skulle läsa vissa böcker på svenska. Trots att hon till 100% kunde  skilja på språken när hon talade, hade hon lite svårt att hålla isär vad de olika språken hette. Hon kunde tex säga "Mamma, läs den här boken på persiska". När jag väl började läsa var hon inte nöjd. "Nej mamma, på det andra sättet." "Menar du på svenska" brukade jag fråga och då blev det rätt.

Under samma period var hon också väldigt noggrann med vem av oss som skulle läsa vad. Jag fick tex inte läsa några ungerska böcker under den här tiden och S skulle inte läsa persiska böcker för henne. Hon brukade säga "Nej pappa, den brukar mamma läsa" eller tvärtom. Jag tror att hon på det här sättet började skilja på sina språk och skapade någon typ av ordning för sig själv. I början var det nog viktigt för henne att göra så, men det var en kortvarig period och sedan förändrades saker och ting igen.

Så är det självklart med alla aspekter som har med barn att göra. I takt med att de utvecklas får man börja tänka på nya saker att göra, man möts av nya utmaningar och ställs inför nya val. Samma sak gäller barnets språkutveckling, där olika perioder kräver olika sätt. Självklart är det även nu, som alltid, viktigt att lyssna på barnets signaler och behov, men utan att för den delen sluta vara kosekvent.

Flerspråkighet. Redan på BB.

Vår språkresa med K började redan i förlossningsrummet då barnmorskan lade henne på mitt bröst. Det var så överväldigande och vi var så lyckliga att det inte går att beskriva med ord. Just i denna sekund började vår resa. Jag rabblade på persiska om hur underbar hon var och att det var hon som varit i min mage så länge, och nu slutligen kommit ut och dessutom gjort så att mamma hade haft så ont. Såhär i efterhand känner jag att jag kanske inte borde ha börjat vår bekantskap med att tala om sånt för henne, men jag var inte riktigt klar i huvudet. =) Samtidigt stod S och pratade med henne och upprepade orden "lilla ängel" på ungerska. Kis angyal [kish andjal].

Jag tror inte det finns någon som vet hur mycket bebisar egentligen förstår av det som händer runt omkring dem. Därför är jag av den tron att man ska tro på barns förmåga att förstå och absolut inte underskatta den. Att prata med barn redan från början är väldigt viktigt. Barnet känner igen våra röster från tiden i magen, vilket ger en trygghetskänsla. Om man sjöng en speciell sång när bebisen var i magen kan den nu bli lugn av att höra den.

Barn har en inneboende lust till att vilja förstå och kommunicera och visar ett stort intresse för den som talar till dem. Alla har vi varit med om bebisar som bara stirrar och iakttar oss med stora ögon när man pratar och leker med dem.

En annan sak att tänka på är att vi alla pratar på olika sätt med våra bebisar. Det finns självfallet inget rätt eller fel. Vissa hatar att prata bebisspråk, medan andra bara pratar på detta sätt. Det viktiga är att vi använder oss av språk på olika sätt och även ger det lilla barnet utrymme att komma med svar. Just i början är det mest troligt att det kommer en ordentlig spya över din, antagligen redan väldigt nerspydda, tröja, eller en ordentlig rap som tack för maten. Men så småningom kommer de små söta ljuden och jollret.

Prata, läs, sjung och lyssna till ditt barns signaler. Alla dessa saker stimulerar barnets språk och tal. Jag kommer ihåg att både S och jag sjöng väldigt mycket för K den första tiden, vilket kändes väldigt givande för oss och som vi upplevde det, även för henne.