Olika typer av rim och ramsor.

Det finns många olika typer av rim och ramsor som är bra på olika sätt.Nedan följer några exempel och förklaringar.

Rim och ramsor: Utvecklar barns förmåga att uppmärksamma ljuden i språket. Det som är viktigt är uttalet av orden.

Blinka lilla stjärna
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är
I fjärran lockar du min syn
likt en diamant i skyn
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är
När den sköna sol gått ner
strax du kommer fram och ler
Börjar klar din stilla gång
glimma, glimma natten lång
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är...


Rytmramsor: I rytmramsor ligger tyngdpunkten på rytm, rörelse och ljudhärmning. De är inte alltid så meningsfulla.

Esicke desicke luntan tuntan
semeli maka kokeli kaka
östan västan stilla vind.
Ärtan pärtan piff puff.


Kalle lång
fick en gång
höra på en vacker sång:
ding dång ding dång.
Ut med dig för denna gång.


Fingerramsor: Är bra till att träna motorik, rytm och tal. Barnet övar sig att kombinera olika språkformer.

Jag vill ha mat - sa Tummetott
Var ska vi ta´t? - sa Slickepott
I mammas skafferi - sa Långeman
Vi törs inte - sa Gullebrand
För då springer lilla Vickevire och skvallrar!
Visa fram fingrarna.


Här kommer lilla Lisa ( Visa upp ett pekfinger ) .
och här kommer lille Per. ( Andra pekfingret ).
Dom ska gå till skogen, för att plocka bär. ("Gå" med händernas pek- och långfingrar, på golvet ) .
Men så börjar det å´ regna, ( "Smattra" med fingrarna mot golvet ).
och så börjar det å´ åska. ( Knytnävarna mot golvet och dundra som åska ).
och så kommer blixten! ( Slå händerna mot varann ).
Men då blir dom så rädda,
så då springer dom hem igen. ( "Spring" med fingrarna så dom hamnar bakom ryggen ).


Lekramsor: Lekramsor utvecklar barn sociala förmåga. Barn tränar att samarbeta och ta hänsyn till varandra.

Bro, bro breja
Två av de lekande står mitt emot varandra. De fattar varandras händer och sträcker upp dem så att de bildar en bro. De två är brovakterna. Den ene heter sol och den andre måne. Det är en hemlighet. Det är bara de själva som vet vem som heter vad. De andra håller varandra i händerna och i en lång rad går de genom bron och sjunger:

Bro bro breja
stockar och stenar
alla goda renar
ingen slipper här fram, här fram
förrän han säger sin käraste namn,
vad heter han?

De två brovakterna som stått med upplyftade händer fäller ner dem så att ett barn blir innestängd. Nu gungas den infångade fram och tillbaka, medan man sjunger:

Har du tagit prästens sko
prästens sko, prästens sko
har du tagit prästens sko
ja eller nej?

Björnen sover
Alla går runt i en ring, en björn ligger och sover i mitten av ringen.

Björnen sover,
björnen sover
i sitt lugna bo.
Han är inte farlig,
bara man är varlig.
men man kan dock.
men man kan dock;
honom aldrig TRO!

Vid ordet "tro" vaknar björnen och försöker få fatt i någon. Den som blir fångad blir nästa björn.

Ljudramsor: Ljudramsor uppmärksammar barn på olika ljud i omgivning. Är ett sätt att träna barnet på att sära olika språkljud och samtidigt som man tränar finmotoriken i språket.

Det kommer en mus
kryper och knallar
den hoppar och sprallar
den söker sig hus
och får den inte hus
Så säger det PIP!

Börja "gå" på barnets underarm och vandra upp. På "pip", petar (eller kittlar) du på barnets mage.


Sagoramsor: Sagoramsor berättar i diktform en saga. Stimulerar barns fantasi.

Bockarna Bruse
Lilla bocken Bruse trippa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej, ta inte mig.
Ta den som är efter mig.
Ta du mellanbocken.
Stor och fet och tjock en.

Mellanbocken Bruse trampa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej, ta inte mig.
Ta den som är efter mig.
Ta du stora bocken.
Stor och fet och tjock en.

Stora bocken Bruse klampa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
- Rädd för dig, det är jag ej.
Kom du bar upp till mig.
Sa den stora bocken, stor och fet och tjock en.

Stora bocken Bruse stånga trollet ner i ån,
och alla bockar Bruse går trygga över bron.
Nu är denna visan slut, bockarna går ofta ut,
att i skogen beta, äta och bli feta.


Sångramsor: Är ett sätt att uttrycka känslor, men också träna upp rösten, andningen och språkrytmen.

Ekorr'n satt i granen
Ekorr'n satt i granen,
skulle skala kottar
fick han höra barnen,
då fick han så bråttom.
Hoppa han från tallegren,
stötte han sitt lilla ben
och den långa ludna svansen.


Gick han till sin mamma
på den gröna ängen
fick han med detsamma
krypa ner i sängen.
Beska pillren fick han så,
plåster på sin lilla tå
och ett varmt omslag om svansen


Bokstavsramsor: Här läggs extra vikt på uttalet av vissa ljud.

Färgsången
Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud
röd, röd, röd är rocken som jag bär
allt som är rött, rött
tycker jag är vackert
för min lilla vän är brandmannen.

Blå, blå, blå är mössan på mitt huvud
blå, blå, blå är rocken som jag bär
allt som är blått, blått
tycker jag är vackert
för min lilla vän är sjömannen.

Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud
grön, grön, grön är rocken som jag bär
allt som är grönt, grönt
tycker jag är vackert
för min lilla vän är jägaren.

Rörelseramsor: Uppmuntrar barn till att röra på sig och att träna motorik, balans och koordination.

Huvud, axlar, knä och tå
Huvud, axlar, knä och tå - knä och tå.
Ögon, öron, kinden klappen får
Huvud, axlar, knä och tå - knä och tå.

Vidrör de kroppsdelar som sjungs, ev kan man stegra hastigheten när man sjunger den flera gånger.

Teckningar. S 6-10 år (några 14-16 år).



9 år

Nu äntligen har jag lyckats fixa så jag kan lägga ut S teckningar. Det tog ett tag för det var visst inte lika lätt som jag trodde! Först fotade jag bilderna, sen gick det inte att ladda upp dem för de var alldeles för stora. Sen fick jag förminska dem och det tog sin lilla tid för det var många bilder att förminska. Efter det var det dags att ladda in dem på bloggen och se till att det såg någorlunda okej ut. Så äntligen är det klart!

K är i en period då hon vill läsa, skriva och rita mycket, och den fasen har hon varit i ganska länge nu. Det ska bli roligt att lägga upp lite av hennes teckningar också, så det får bli mitt nästa projekt! =)

Flerspråkighet. Vi börjar från början....

Välkommen!

Ja det är väl lika bra att ta det från början.
När vi väntade vår första dotter förstod vi att det var mycket som behövdes diskuteras, planeras och kompromissas. Det var allt ifrån vad hon skulle få heta till vilken vagn vi skulle ha och en massa andra saker. Men det som egentligen aldrig diskuterades utan snarare bara konstaterades var att vi ville prata våra respektive modersmål med henne. Det kändes helt enkelt mest naturligt. Min kille S har en ungersk mor och en svensk far. Själv är jag född i Iran men bosatt i Sverige sedan 1987. Men förutom att det kändes naturligt för oss var det mycket annat vi hade i åtanke

Här är några viktiga punkter:

• att hon skulle kunna kommunicera med familjen och släktingar

• att hon skulle känna sig självsäker och hemma bland alla tre nationaliteter

• att hon skulle kunna ta del av barnkulturen från respektive land

• att flera språk i bagaget skulle berika henne som person

• att sådana språkkunskaper skulle ge henne framtida möjligheter

• att hon förhoppningsvis skulle känna sig mer komplett i denna kompott av flerspråkighet och flerkulturighet (hittar på egna ord här :)