Jag är mamma till två underbara flickor som är trespråkiga. Samtidigt är jag en språkälskande språkvetare som tycker om att lära mig nya språk och drar mig inte för att prata fastän jag inte riktigt behärskar språken.

Då vi pratar tre språk i familjen möter vi ofta frågor, positiva reaktioner och nyfikenhet från omgivningen. Föräldrar och blivande föräldrar med andra språk i ryggsäcken vill ofta veta hur vi gått till väga, samt vill ha råd om hur de själva ska göra.

Flerspråkighet hos barn- hur fungerar det i praktiken?

(Plus lite annat gott och blandat!)

lördag 29 januari 2011

Spanien

Ohhh flytten närmar sig med stormsteg och jag känner mig ganska stressad och aningen nervös! Men samtidigt ska det bli så otroligt roligt att vi äntligen ska göra det här. Vi har planerat ganska länge och nu handlar det om tre dagar till, sen är vi där!

Språkmässigt ska det bli kul att få prata spanska igen och se hur mycket barnen och S kommer att lära sig under det halvår vi kommer att vara i Spanien.

Jag ska försöka uppdatera bloggen under tiden vi är där nere, men i ärlighetens namn känns det mer lockande att njuta av solen, atmosfären, människorna och alla möjliga roliga saker det finns att göra än att sitta framför datorn. ;)

torsdag 27 januari 2011

Knäcka koden till att läsa...

Fyra steg mot att knäcka koden till att läsa:

1.
Det första är pseudoläsning, vilket betyde ratt barnet känner igen en bild och kopplar ihop det till ett ord. Tex
olika skyltar eller ställen, tex Cola, Lego, Stop och Mac Donald's.


2.
Det andra steget kallas för logografisk läsning, och innebär att barnet känner igen till exempel sitt eget namn.
Det betyder att barnet läser ord som bilder. Barnet har här ännu inte riktigt kopplat ihop bokstäverna med deras ljud. Från och med det här stadiet rör det sig om avkodning och förståelse.

3.
Det tredje steget kallas alfabetisk läsning, och i detta stadium ljudar sig barnet igenom orden, bokstav för bokstav, och förstår då vad ordet betyder, dvs sambandet mellan ljud (talade ljudet) och bokstav. När barnet har nått till det här stadiet har de knäckt den alfabetiska koden. Detta är en nivå som är oerhört abstrakt och svår för många barn.


4.
Det sista stadiet, ortografisk läsning, innebär att barnen känner igen hela ord eller delar av ord, som t ex ändelser, förstavelser, stammar och böjningar och sätter snabbt ihop ordens betydelse. Barnet har alltså knäckt hela eller de allra flesta delarna av koden.När de vet hur dessa delar uttalas och används i olika ord är de redo för en ny avancerad ordavkodning.

K läser och skriver...

Sen i slutet på november 2010 har K varit i en väldigt intensiv läs-och skriv fas. Efter senaste besöket i Spanien börja hon läsa och skriva mer på riktigt. Jag kan faktiskt se en koppling mellan den resan och hennes utveckling och avkodning av lästekniken. Sedan dess har det bara rullat på och man märker hur fascinerad hon själv är över det faktum att en helt ny värld har öppnat sig för henne.

Hon hittar ord att läsa överallt. Allifrån tidningar, skyltar, böcker, baksidan av mjölkpaket och till och med texter på kläder är av intresse. Hon tycker det är så roligt att skriva saker som vi sedan ska läsa och hon lyser upp när vi läser och det blir som hon hade menat att skriva. Som förälder blir man så lycklig av att se sitt barn skina av stolthet och glädje.

Nyss bad jag henne skriva följande mening:
HEY YAG KAN LÄSA Å SKRIVA = Hej, jag kan läsa och skriva.
Sen fortsatte hon själv och skrev:
YAG TYKER OM DEY= Jag tycker om dig.

Tidigare idag skulle vi läsa en bok till lillasyster och K ville läsa titeln på boken själv och det gick galant.
"Nasses blåsiga dag."

Processen i korthet:
Det hela började med att hon lärde sig bokstäverna, sedan gick vi vidare till att ljuda alla bokstäver, sedan började vi leka med stavelser och sen så satte hon ihop allt själv och började leka sig fram till att läsa enstaviga ord och sedan tvåstaviga och så vidare.

torsdag 13 januari 2011

Recept. Mirza ghasemi. Vegetariskt.

Mirza Ghasemi (vegetarisk persisk rätt)

(Persian Eggplant Casserole)

Mirza Ghassemi är en typisk rätt från provinsen Gilan i norra Iran. Det serveras ofta som tillbehör/förrätt, men det kan även ätas som huvudrätt. Som huvudrätt äter man det med ris. Annars äter man det med mjukt eller rostat bröd.
Jag tycker väldigt mycket om den här rätten och den är favorit hos många i familjen.

Ingredienser:
2 st. medelstora auberginer
2 st. medelstora lökar (hackade)
1 tomat
8 klyftor vitlök (skivade)
4 st. ägg (slå lätt)
1 tsk gurkmeja
smör
salt
peppar

Grilla auberginen över en kolgrill tills de är bruna och mjuka, alt. grilla dem i 400 grader i ugnen. Låt svalna och ta bort skalet. Mosa till en röra med en gaffel.

Fräs lök och vitlök i smör tills de blir gyllenbruna, rör sedan i gurkmejan.
Tillsätt auberginen och stek vidare en liten stund under omrörning. Tillsätt salt och peppar.

Rör, mosa lite med en gaffel, ner de skalade tomaterna i röran  (man kan lägga tomater i kokande vatten en kortis och sedan skala).
Låt allt koka på låg värme i 5-7 minuter. Häll sedan de lätt slagna äggen över i pannan. När äggen börjar stelna, rör om lite och sedan är det klart för servering.
Det ska se ut som en röra och inte omelett.

mirze ghassemi, mirza ghassemi, mirze ghasemi, persisk mat, persiskt recept, Gilan mat        rze ghasemi,mirza ghassemi, persiskmat, persiskt recept, Gilan
mat

fredag 7 januari 2011

Olika typer av rim och ramsor.

Det finns många olika typer av rim och ramsor som är bra på olika sätt.Nedan följer några exempel och förklaringar.

Rim och ramsor: Utvecklar barns förmåga att uppmärksamma ljuden i språket. Det som är viktigt är uttalet av orden.

Blinka lilla stjärna
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är
I fjärran lockar du min syn
likt en diamant i skyn
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är
När den sköna sol gått ner
strax du kommer fram och ler
Börjar klar din stilla gång
glimma, glimma natten lång
Blinka lilla stjärna där
hur jag undrar vad du är...


Rytmramsor: I rytmramsor ligger tyngdpunkten på rytm, rörelse och ljudhärmning. De är inte alltid så meningsfulla.

Esicke desicke luntan tuntan
semeli maka kokeli kaka
östan västan stilla vind.
Ärtan pärtan piff puff.


Kalle lång
fick en gång
höra på en vacker sång:
ding dång ding dång.
Ut med dig för denna gång.


Fingerramsor: Är bra till att träna motorik, rytm och tal. Barnet övar sig att kombinera olika språkformer.

Jag vill ha mat - sa Tummetott
Var ska vi ta´t? - sa Slickepott
I mammas skafferi - sa Långeman
Vi törs inte - sa Gullebrand
För då springer lilla Vickevire och skvallrar!
Visa fram fingrarna.


Här kommer lilla Lisa ( Visa upp ett pekfinger ) .
och här kommer lille Per. ( Andra pekfingret ).
Dom ska gå till skogen, för att plocka bär. ("Gå" med händernas pek- och långfingrar, på golvet ) .

Men så börjar det å´ regna, ( "Smattra" med fingrarna mot golvet ).
och så börjar det å´ åska. ( Knytnävarna mot golvet och dundra som åska ).
och så kommer blixten! ( Slå händerna mot varann ).
Men då blir dom så rädda,
så då springer dom hem igen. ( "Spring" med fingrarna så dom hamnar bakom ryggen ).


Lekramsor: Lekramsor utvecklar barn sociala förmåga. Barn tränar att samarbeta och ta hänsyn till varandra.

Bro, bro breja
Två av de lekande står mitt emot varandra. De fattar varandras händer och sträcker upp dem så att de bildar en bro. De två är brovakterna. Den ene heter sol och den andre måne. Det är en hemlighet. Det är bara de själva som vet vem som heter vad. De andra håller varandra i händerna och i en lång rad går de genom bron och sjunger:

Bro bro breja
stockar och stenar
alla goda renar
ingen slipper här fram, här fram
förrän han säger sin käraste namn,
vad heter han?

De två brovakterna som stått med upplyftade händer fäller ner dem så att ett barn blir innestängd. Nu gungas den infångade fram och tillbaka, medan man sjunger:

Har du tagit prästens sko
prästens sko, prästens sko
har du tagit prästens sko
ja eller nej?

Björnen sover
Alla går runt i en ring, en björn ligger och sover i mitten av ringen.

Björnen sover,
björnen sover
i sitt lugna bo.
Han är inte farlig,
bara man är varlig.
men man kan dock.
men man kan dock;
honom aldrig TRO!

Vid ordet "tro" vaknar björnen och försöker få fatt i någon. Den som blir fångad blir nästa björn.

Ljudramsor: Ljudramsor uppmärksammar barn på olika ljud i omgivning. Är ett sätt att träna barnet på att sära olika språkljud och samtidigt som man tränar finmotoriken i språket.

Det kommer en mus
kryper och knallar
den hoppar och sprallar
den söker sig hus
och får den inte hus
Så säger det PIP!

Börja "gå" på barnets underarm och vandra upp. På "pip", petar (eller kittlar) du på barnets mage.


Sagoramsor: Sagoramsor berättar i diktform en saga. Stimulerar barns fantasi.

Bockarna Bruse
Lilla bocken Bruse trippa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej, ta inte mig.
Ta den som är efter mig.
Ta du mellanbocken.
Stor och fet och tjock en.

Mellanbocken Bruse trampa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej, ta inte mig.
Ta den som är efter mig.
Ta du stora bocken.
Stor och fet och tjock en.

Stora bocken Bruse klampa över trollebron.
- Nu tar jag dig, sa trollet.
Vad svarar bocken då?
- Rädd för dig, det är jag ej.

Kom du bar upp till mig.
Sa den stora bocken, stor och fet och tjock en.

Stora bocken Bruse stånga trollet ner i ån,
och alla bockar Bruse går trygga över bron.
Nu är denna visan slut, bockarna går ofta ut,
att i skogen beta, äta och bli feta.


Sångramsor: Är ett sätt att uttrycka känslor, men också träna upp rösten, andningen och språkrytmen.

Ekorr'n satt i granen
Ekorr'n satt i granen,
skulle skala kottar
fick han höra barnen,

då fick han så bråttom.
Hoppa han från tallegren,
stötte han sitt lilla ben
och den långa ludna svansen.


Gick han till sin mamma
på den gröna ängen
fick han med detsamma
krypa ner i sängen.
Beska pillren fick han så,
plåster på sin lilla tå
och ett varmt omslag om svansen


Bokstavsramsor: Här läggs extra vikt på uttalet av vissa ljud.

Färgsången
Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud
röd, röd, röd är rocken som jag bär
allt som är rött, rött
tycker jag är vackert
för min lilla vän är brandmannen.

Blå, blå, blå är mössan på mitt huvud
blå, blå, blå är rocken som jag bär
allt som är blått, blått
tycker jag är vackert
för min lilla vän är sjömannen.

Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud
grön, grön, grön är rocken som jag bär
allt som är grönt, grönt
tycker jag är vackert
för min lilla vän är jägaren.

Rörelseramsor: Uppmuntrar barn till att röra på sig och att träna motorik, balans och koordination.

Huvud, axlar, knä och tå
Huvud, axlar, knä och tå - knä och tå.
Ögon, öron, kinden klappen får
Huvud, axlar, knä och tå - knä och tå.

Vidrör de kroppsdelar som sjungs, ev kan man stegra hastigheten när man sjunger den flera gånger.

Rim, ramsor och sånger.

Barn lär sig så otroligt mycket genom sång, musik, rörelse och ramsor. Det är ett otroligt bra sätt att stimulera barn på språkligt. Det är enkelt och kräver inte stora resurser för att sättaman ska kunna genomföra det. Det räcker med att lära sig några ramsor, låna skivor på biblioteket eller att sätta på radion. Det vi har upptäckt med våra barn är att man faktiskt stimulerar bättre om man inte bara koncentrerar sig på att lyssna på barnmusik utan att vidga vyerna och låta barnen lyssna på en blandad kompott, allt ifrån klassiskt, pop, hip hop och allt annat där emellan. För våra barn har det också blivit mycket persisk och ungersk musik, vilket har varit naturligt för musiken är en stor del av språket och vår kulturella bakgrund. Förutom den rytmiska aspekten av sånger och visor är det också den repetitiva aspekten som är viktigt och funkar väldigt bra för barns inlärningsförmåga. Dessutom har vi med våra barn även lyssnat mycket på musik och barnmusik på andra språk. Vi har bland annat lyssnat på arabisk musik, turkisk musik, kurdisk musik, salsa, flamenco, afrikansk musik, Balkanrytmer etc. När K var två år och åtta månader kunde hon sjunga följande sång på spanska;

Arróz con leche
Arróz con leche,me quiero casar
con una señorita de San Nicolás
que sepa coser
que sepa bordar
que sepa abrir la puerta
para ir a jugar.

Yo soy la viudita del barrio de Rey
Me quiero casar y no sé con quién
Con ésta sí
con éste no
con esta señorita
me caso yo.

Redan tidigt börjar bebisar känna igen små ramsor som vi sjunger för de och inte långt där efter börjar de försöka att sjunga med. N var inte ens ett år då hon kunde nynna och sjunga några riktiga ord och några väldigt bra och passande påhittade ord på en persisk sång man sjunger när man gungar barn ”Tap tap abbasi tap tap abassi khoda Lisa ro (barnets namn) nandazi”. Det var otroligt imponerande att höra henne sjunga den här lilla visan och hon gjorde det så bra. Det som också var imponerande var att vi faktiskt hade spenderat och spenderar mindre till på att sjunga, läsa, leka och på andra sätt aktivt stimulera N i jämförelse med K, men ändå hade hon lärt sig den så bra. Det har vi dåligt samvete för, men det dåliga samvete mildras något när vi ser att hennes utveckling håller samma standard och mått som Ks. Det dröjde inte lång tid innan hon behärskade fler och fler små visor och sånger.

Ett annat sätt att göra barn språkmedvetna är att låta dem titta på andra barn när de sjunger och pratar. Det kan man göra väldigt lätt nu för tiden genom att klicka sig fram till olika videos på You Tube. Förutom att man där kan hitta sagor, barnmusik, tecknad barnprogram på olika språk finns det oräknelig videos med barn som gör allt mellan himmel och jord. Det kan vara roligt för barnen att höra och lära sig nya sånger, men K tyckte framförallt om att höra andra barn sjunga sånger hon kunde själv.

Vissa barn som är språkligt medvetna tenderar att leka med språket på olika sätt också. Det har vi märkt ganska mycket med K. Hon hittar på rim, sånger och kluriga språkskämt. Det ger en känsla av att hon faktiskt känner sig bekväm med sina språk. Vi började också relativt tidigt att leka med stavelser. Det kändes som ett roligt sätt att introducera det faktum att ord kan delas upp och brytas ner på olika sätt. Det tog inte lång tid innan hon själv började förstå principen och använda sig av det för att leka med orden. Man kan även introducera motsatsord som ett sätt at leka. Hon säger ett ord så får jag säga det motsatta ordet, och sedan byter man så jag börjar först. Det finns mycket man kan prova att göra men det är viktigt att vara lyhörd för vad ens barn uttrycker. Faller det barnet inte i smaken kan det bara vara så att det är lite för tidigt och man ska ta hänsyn till det och prova igen om några veckor eller månader.

Kom som vanligt ihåg att ge barnet tid att tänka innan de ska prata. Det är ofantligt viktigt att ha tålamod när man pratar med barn, för en av de västa sakerna man kan göra att stressa barn och avsluta deras meningar. Man måste dessutom komma ihåg att barnet inte ska känna sig tvunget att prestera på nåt sätt. Det räcker att man själv som förälder är medveten om de olika valen man gör för att stimulera sitt barn och sedan infiltrerar det i barnets vardagliga lekande. Ingen press, ingen stress, lek är grunden till allt lärande! =)

I nästa inlägg kommer exempel på vilka olika typer av rim, ramsor och sånger det finns och på vilket sätt de kan stimulera ditt barn. Jag lägger även ut konkreta exempel på sånger och visor.

onsdag 5 januari 2011

"Teckningar stärker barns självförtroende"

Som förälder vill man alltid det bästa för sitt barn och man tänker alltid på hur man ska hjälpa sitt barn att utveckas på bästa möjliga sätt. Nu för tiden finns det allt mellan himmel och jord att göra med sitt barn, babyyoga, babysim, babysalsa, dans, gymnastik etc. Jag har absolut inget emot såna aktiviteter. Vi har varit på babysim och funderar på att engagera K i någon aktivitet, men man ska inte glömma vikten av de enkla sakerna här i livet. Sådana saker vi tar för givet är inte alls självklart för alla barn i världen och det hjälper barnen att utvecklas mer än vi kanske inser. Stressa ner, varva ner och var smart när det gäller ditt barn. Less is more, nästan alltid i alla fall!

"Martel Mataley Ekow är konstnär och arbetar med att lära barn i Mali att måla och rita.
- Genom teckningarna lär sig barnen att uttrycka det de känner och ser och det stärker deras självförtroende. "

Klicka på länken nedan för att läsa hela artikel på Barnfondens sida.

Teckningar stärker barns självförtroende

Teckningar. S 6-10 år (några 14-16 år).



9 år
Nu äntligen har jag lyckats fixa så jag kan lägga ut S teckningar. Det tog ett tag för det var visst inte lika lätt som jag trodde! Först fotade jag bilderna, sen gick det inte att ladda upp dem för de var alldeles för stora. Sen fick jag förminska dem och det tog sin lilla tid för det var många bilder att förminska. Efter det var det dags att ladda in dem på bloggen och se till att det såg någorlunda okej ut. Så äntligen är det klart!

K är i en period då hon vill läsa, skriva och rita mycket, och den fasen har hon varit i ganska länge nu. Det ska bli roligt att lägga upp lite av hennes teckningar också, så det får bli mitt nästa projekt! =)