Kultur. Pécs, europeisk kulturhuvudstad 2010

Jag vill slå ett slag för den underbara staden Pécs i Ungern, som i år tillsammans med Istanbul och Essen är europeiska kulturhuvudstäder.
Eftersom S mor är just från denna stad och det är en andra hemort för deras familj, så har vi självklart varit i Pécs många gånger. Sist var förra sommaren då S bror och hans dåvarande fästmö valde att gifta sig just i Pécs. Ett fyrtiotal gäster flög ner dit från Sverige för att se dessa turturduvor utbyta löften i Basilikan som är från 1000-talet. De blev den femte generationen i familjen att gifta sig i katedralen.

Pécs är en stad i södra Ungern belägen nära den kroatiska gränsen. Staden grundades av romarna under 100-talet och hade då namnet Sopianae. Pécs ligger vid foten av Mecsekbergen och är även regionhuvudstad i området Dél-Dunántúl. Staden är känd för att vara en av de mest romantiska städerna i landet.
Det första universitetet grundades 1367 av Nagy Lajos (King Lewis the Great). Landet var ockuperat av ottomanturkarna under 150 år, från 1500-talet och framåt, vilket lämnat spår på olika ställen i staden. Här finns även lämningar från keltisk och romersk tid.
Det speciella klimatet och atmosfären i staden har fått Pécs att kallas "de mediterranska stämningarnas stad", trots bristen på hav.
Absolut värt ett besök!

Sevärdheter

Sopianae forntida ruiner och gravkammare

Sopianae var det romerska namnet på Pécs då staden var ett kulturcentrum i det romerska riket.

Där hittar man fornkristna gravar, katakomber och väggmålningar som finns med på UNESCOs världsarvslista.

Katedralen (Cathedral of St Peter/ Szent Péter Székesegyház )

Katedralen är från 1000-taler och firade förra året 1000 år som församling.

Zsolnay-museet

Zsolnay porslinfabrik grundades 1853 och är framför allt känd för sin eosinglaserade jugendkeramik.

Pasha Gazi Kassims moské

Nu en katolsk kyrka, men på slutet av 1500-talet en turkisk moské.

Király utca (Kungsgatan)

Ända sedan romartiden har Király utca varit en huvudgata i staden. Där kan man hitta det gamla Palatinushotellet och Nationalteatern.

 Tv-tornet

Underbar utsikt över hela staden. Vid bra väder ser man ända bort till de kroatiska bergen.

Tivadar Csontvary-museet

Världskänd konstnär.

Victor Vasarely-museet

Världskänd op-artkonstnär.

Jakovali Hassans moské och museum

Denna moské används aktivt av den muslimska befolkningen i Pécs.

En liten bit bort...
I Pécs närområde finner man även termalbaden i Harkány, samt det fantastiska vindistriktet Villány, som rekommenderas varmt.

Kultur. Recept.

Persisk köttgryta serveras med ris.
Provar ni att laga denna rätt vill jag gärna veta vad ni tycker om den!

Gheymeh.
Lamm alternativt nötkött i grytbitar:

500 g grytbitar kött (gärna i lite mindre bitar)

3 gula lökar

1/2 dl olja
2-3 nypor malen saffran
4 dl vatten

1 dl orientaliska gula linser

4 msk tomatpuré

3-4 torkad lime

salt

Torkad lime hittar du i välsorterade orientaliska butiker.

Hacka löken och fräs den i lite olja så den blir mjuk med fin gyllene färg. Skär köttet i cirka 1-2 cm stora tärningar, blanda ner i löken och låt fräsa tillsammans en liten stund. Även saffranet och linserna ska tillsättas. Glöm inte att skölja linserna innan. Allt ska nu fräsas en stund tillsammans som sagt.

Dra sedan ner värmen, häll i 4 dl vatten och blanda i tomatpurén, sätt på locket och låt småkoka i en kvart. Ha i den torkade limen. För en intensivare limesmak kan man, efter att limen blivit lite mjuka, sticka hål i dem så att smaken kommer fram mer. Dra ner värmen lite nu och låt sjuda i en halvtimme. Tillsätt lite vatten om det blir för lite kvar så det inte bränns fast.
Salta och låt sjuda i ytterligare en halvtimme.

Tänk på följande:
Man måste inte följa tiden till punkt och pricka. Smaka av köttet, det ska vara mört och brytas loss lätt. Linserna ska vara genomkokta och inte hårda. Grytan ska inte vara rinnig utan lite tjockare (grytigare :)

Alternativ:
Skär upp aubergin i skivor, salta och stek. (en aubergin ung. fem skivor)
Lägg dem överst på grytan och låt de ta smak av grytanden när den sjuder den sista kvarten
Man kan garnera med stekt potatis vid servering (pommes fritesstorlek)

Gheime / ghejme / ghejmeh

Flerspråkighet. Att vara konsekvent.

När vi väl pratade med våra familjer och släktingar så poängterade vi vikten av att vara konsekventa med språken. Vi kände att det var viktigt för oss att man verkligen håller sig till det språk man ska prata med henne. Från vad jag har läst, men även från lärarutbildningen, visste vi att en konsekvent hållning skulle ge en bättre grund för henne. Dessutom gick jag väl lite till överdrift i mitt förklarande för dem så att de verkligen skulle förstå att det var viktigt. Så här i efterhand får det mig att dra på smilbanden lite. Egentligen skulle det inte göra nåt om de hade blandat språken för K hade lärt sig ändå, men det vi huvudsakligen var ute efter var just att hon skulle exponeras för språken så mycket som möjligt. Riktigt så enkelt lade jag nog inte fram det för de stackarna, det hela tog nog en lite mer dramatisk omväg. Ett barn blir inte förvirrat, som man kanske kan tro, av två språk eftersom de skiljer språken åt via ljudsystemet. Därför behöver man inte hålla sig till ett språk ur det hänseendet, men personligen tycker jag att om man är konsekvent med detta och håller sig verkligen till sitt språk så främjar det barnets språkutveckling otroligt mycket. Dessutom så har svenskan ett sånt övertag när det kommer till exponering att det inte är nödvändigt att känna någon rädsla eller oro inför att barnet inte skulle lära sig svenska.

Så kände vi, men det visade sig att andra runt oss kände en osäkerhet inför det här, vilket i praktiken ledde till otaliga diskussioner och till och från lite sura miner när jag hörde någon prata och leka på svenska med K. Hon måste faktiskt lära sig lite svenska också hette det från deras håll. Det gjorde att jag så småningom fick smeknamnet Språkpolisen. Visst, så här i efterhand kanske det inte känns så farligt att någon skulle ha lekt på svenska med henne i en halvtimme, men det var inte bara det att jag ville att K skulle få höra minoritetsspråken mycket, utan att även ändra ett beteende hos andra vuxna runt omkring henne. Tanken var också att de skulle vänja sig vid att man pratar persiska/ungerska med henne och att det är det som är det naturliga. Vår tanke med det konsekventa var mer långsiktigt än en lekstund här eller där på svenska, vilket i sig inte skulle ge K så mycket. Man måste även ha i åtanke att jag och min kille S pratar svenska med varandra, så K fick höra väldigt mycket svenska dagligen ändå. Att ändra vuxna människors beteenden är lättare sagt än gjort, det kan nästan alla hålla med om.

Men vår envishet och ihärdighet ledde till att nu, efter nästan tre år, kan släktingar komma på sig själva om de använder svenska ord när de pratar med henne. Hela den här utvecklingen och min roll som språkpolis har fått oss själva att bli medvetna om vårt språk, vilket är väldigt roligt och intressant. Jag kommer till det i nästa inlägg. Jag är fortfarande språkpolis, för det är aldrig fel att vara där och påminna ibland.

Nu sover barnen, så jag måste njuta av min egentid och mysa med en kopp te och förhoppningsvis något vettigt på TV. Något vettigt på TV är en bristvara.

Flerspråkighet. Visste du att...

Majoriteten av jordens barn är flerspråkiga. Barnet använder de olika språken i olika sammanhang. Barnet kommer alltså att inte ha samma ordförråd i alla sina språk. T.ex. så är man duktigare på att prata svenska, majoritetsspråket, på dagis, men hemma är det minoritetsspråken som räcker längst. Det är mer språkekonomiskt och funktionellt för det flerspråkiga barnet att ha sina kunskaper utspridda över sina olika språk. Därför måste man lägga ihop de olika språkens ordförråd för att få en samlad och rättvisa bild av hur mycket ett barn kan i jämförelse med ett enspråkigt barn.

-SPRÅK ÄR KUNSKAP-
-KUNSKAP ÄR MAKT-

Flerspråkighet. Att få med alla på skeppet...

För att vi skulle lyckas med våra planer skulle det krävas att även alla runt omkring oss skulle få reda på hur vi hade tänkt och resonerat. För det är viktigt att man kan exponera barnet så mycket så möjligt för minoritetsspråken, i vårt fall persiska och ungerska. Alla andra språk än svenska i Sverige blir minoritetsspråk i detta sammanhang, eftersom barnet kommer att exponeras mest för det svenska språket, majoritetsspråket, i form av förskolan, lärare, BVC, ja hela samhället i stort helt enkelt.
Att få med alla på skeppet visade sig slutligen lite svårare än väntat.



Laguppställning:

 

   1.   Lag Iran

Mormor

Morfar
Morbröder
Gammelmormor
Mostrar, morbröder och kusiner till mig  

   2.   Lag Ungern

Farmor

Farfar (svensk men pratar flytande ungerska och väljer därför att prata ungerska med barnbarnen)
Faster
Farbror       

    3.    Lag Sverige

Gammelfarmor och alla andra

Flerspråkighet. Böcker vi läser.

En väldigt uppskattad bok.

Den var min när jag var liten, så det känns lite extra roligt.

 Min äldsta dotter K kan den utantill.

Två söta böcker vi fick av släktingar på besök från Iran.

Väl använda.

En klassisk folksaga från Iran.

Den handlar om en gammal gumma som lurar lejonet, leoparden

och vargen genom att gömma sig i en pumpa och rulla förbi dem. 

Från släktingar på besök från Iran.

Pop-upbok.

Från Iran

Hans och Greta.

Kippkopps barn

En klassisk ungersk barnbok.

Alla köpta när vi har varit på semester

i Ungern.

Kippkopp och månaderna

Kippkopp i snön

Kippkopps jul

Kippkopp och Tipptopp

Flerspråkighet. Vi börjar från början....

Välkommen!

Ja det är väl lika bra att ta det från början.
När vi väntade vår första dotter förstod vi att det var mycket som behövdes diskuteras, planeras och kompromissas. Det var allt ifrån vad hon skulle få heta till vilken vagn vi skulle ha och en massa andra saker. Men det som egentligen aldrig diskuterades utan snarare bara konstaterades var att vi ville prata våra respektive modersmål med henne. Det kändes helt enkelt mest naturligt. Min kille S har en ungersk mor och en svensk far. Själv är jag född i Iran men bosatt i Sverige sedan 1987. Men förutom att det kändes naturligt för oss var det mycket annat vi hade i åtanke

Här är några viktiga punkter:

• att hon skulle kunna kommunicera med familjen och släktingar

• att hon skulle känna sig självsäker och hemma bland alla tre nationaliteter

• att hon skulle kunna ta del av barnkulturen från respektive land

• att flera språk i bagaget skulle berika henne som person

• att sådana språkkunskaper skulle ge henne framtida möjligheter

• att hon förhoppningsvis skulle känna sig mer komplett i denna kompott av flerspråkighet och flerkulturighet (hittar på egna ord här :)

Nu bär det av....

Äntligen är bilden och texten klar och tack till min kille för hjälpen.
Nu kan bloggandet ta fart!
VÄLKOMNA!